Artikeln innehåller även ett antal budskap som inte hänger ihop samt vilseledande och dåligt underbyggda påståenden. Tre exempel:
1. ”En allt för kraftig invandring till Sverige och Eskilstuna har i dag lett till att vi har kulturellt segregerade områden ofta med en delvis eller övervägande muslimsk befolkning” skriver Sverigedemokraterna.
Likhetstecken mellan övervägande muslimsk befolkning och problem är förstås ett sverigedemokratiskt hjärnspöke. Men var finns då dessa områden? Någon statistik över befolkningens sammansättning utifrån religion finns inte, däremot utifrån ursprungsland i första och andra generationen.
Jag har därför bett kommunledningskontoret i Eskilstuna ta fram siffror över antalet personer i några områden i kommunen (så kallade nyckelkodområden, det vill säga geografiska områden till vilka man kopplar olika typer av statistik) uppdelat på föräldrarnas födelseland. De fem områdena är Årby, Skiftinge, Nyfors, Fröslunda och Lagersberg. I inget av dessa områden har en majoritet av befolkningen ursprung i länder där den dominerande religionen är islam. Många utvandrare från dessa länder är dessutom kristna eller bekänner sig inte till någon religion alls.
2. ”Kravlistor på särbehandlande lagstiftning för Sveriges muslimer har redan skickats via Sveriges muslimska församlingar till våra riksdagspartier…” skriver Sverigedemokraterna.
Mer precist än så är inte påståendet, lämpligt nog, men det syftar uppenbarligen på det brev som Mahmoud Aldebe, ordförande i Sveriges muslimska förbund, skickade till riksdagspartierna inför valet 2006. Det innehöll önskemål som tillåtande av halalslakt, kommunala borgen för att finansiera moskébyggen så att muslimer inte behövde samlas i källarlokaler och en rätt till ledighet under högtiderna Eid al Fitr och Eid al Adha. Men där fanns även diffusa skrivningar om anpassning av familjerätten till den muslimska folkgruppen och krav på könsuppdelad simundervisning i skolan.
Men Aldebe hade inte förankrat sitt brev inom förbundet, vilket ledde till interna protester och slutade med att Aldebe drog tillbaka brevet. Han uttryckte alltså en personlig åsikt, i praktiken utan att företräda någon annan än sig själv.
3. ”Fortsättningsvis vill vi ta emot riktiga flyktingar genom samråd med FN:s flyktingorgan UNHCR s k kvotflyktingar och vi vill förändra biståndspolitiken så att den hjälper fler flyktingar i världen i dess närområden (sic!)” skriver Sverigedemokraterna.
Det finns många fler flyktingar än de som identifieras av UNHCR, ofta i flyktingläger. Denna kvot är en bland flera vägar till Sverige för skyddsbehövande.
Sverigedemokraternas tal om att hjälpa fler flyktingar i närområden klingar dessutom falskt. Partiet beslutade nämligen på sina landsdagar nyligen att sänka biståndet.