För cirka tre år sedan skrev jag en krönika om att ”nuet är framtidens dåtid”.
Då handlade artikeln om skolstart, separationer och första mötet med vårt nyfödda barn. Nu slog det mig att det vankas skolavslutningar och nya separationer. Nu är vi ju förresten i dåtidens framtid, det vill säga nuet som vi i framtiden kommer minnas som dåtid.
Det här blev himla krångligt tycker jag. Om vi säger så här. Släpp det förflutna och eventuella tankar på framtiden och ägna dig en stund till att bara vara närvarande i nuet.
Ett tips på att bli mer delaktig i stunden kan vara att fokusera på andningen.
Har du föresten tänkt på att det bara är ett andetag som skiljer liv från död?
Gör så här: Andas in genom näsan och dra djupa lugna andetag och fokuserar på hur lungorna fylls med syrerik luft. Följ luften in genom näsan och långt ner i lungorna och slutligen ut samma väg genom
näsan. Om du har möjlighet så kan du blunda samtidigt som du andas. Fokusera
på andningen och upprepa flera gånger. Den här övningen går att göra på två minuter
eller under en timme om du har tid och lust. Fördelen är att det kan vara lika effektivt om du bara gör den i två minuter.
Tänk på det nästa gång du känner dig rastlös och vill ta upp mobilen bara för att slötitta. Låt mobilen ligga kvar i fickan och ge dig själv två minuter av livet som det är just nu.
Det här kan låta banalt och flummigt, men att andas på det här viset minskar stressen i kroppen och du blir mer närvarande i nuet. Och det kan du ha nytta av i framtiden.