Vet inte riktigt vad det var.
Kanske att alla såg för mycket rött.
Hur som helst kutade alla hemmakillarna runt som rasande tjurar och smällde på allt som rörde sig.
Övertändning var bara förnamnet.
Då och där trodde jag på ett ras.
Vändningen kom dock och hur konstigt det än kan låta så var det när Zacke och Andreas Ungesson i Sävehof fick matchstraff.
Den timeout tränaren Kristján Andrésson då tog var kanske matchavgörande.
Hur som helst var den nödvändig. Jag hade dessutom inte protesterat om den kommit ännu tidigare än i mitten av första halvlek
Adrenalinet gick ner lite hos spelarna som insåg att det inte var boxning som fått Sporthallen att fyllas till bristningsgränsen igen.
I FJOL pressade Guif Hammarby till fem matcher.
Nu är vi där igen.
Den här gången mot Sävehof.
Och jag vet inte om det var en synvilla med kvarten kvar. Men nog såg Rustan Lundbäcks pojkar lite slitna ut?
De unga guifarna hade däremot kunnat springa genom väggar hela natten om det krävts och nu är det fördel Eskilstuna inför avgörandet på söndag.
Och jag har en känsla av att den rödklädda festen fortsätter ända in i Globen nu.
TOBIAS AREN kom från Sävehof inför den här säsongen. Inför semifinalserien vet jag att 20-åringen längtat efter att få till det.
Att få visa hur bra han faktiskt är.
Och i går kom islossningen. I Sporthallens bastuvärme klev Aren fram på ett sätt som han alltid borde.
Fortsätt så, Tobias.
Du kan mycket mer än du ibland verkar tro.
ROBIN ANDERSSON har hittat en hysterisk form i slutspelet. Och om inte 20-åringen gjort det förr så har han det nu.
Klivit ur förre världsstjärnan pappa Bobbans skugga alltså …
DET HAR smällt sanslöst mycket i den här matchserien. Men vi har inte sett slutet än.
Söndagens match lär inte bli snällare.
SISTA FIGHTEN i Sporthallen för säsongen.
Och till dig som redan har abstinens kommer här lite tröst:
För varje fotbollsmatch i sommar kommer vi närmare nästa handbollspremiär på hemmaplan.