Det syns väl på bilderna på Ella Skoglöf och Emily Föyen. När man väl fått fötter och ben att lyda i ett tänkt nummer så smyger den lediga armen ut i en obetingad reflex, som låter något i stil med ta-da.
Flera av barnen i klass 3B på Slagstaskolan ser ut som om de går på den tionde eller elfte lektionen i nycirkus. Inte första.
Lärarna från Cirkus Le Fou är fyllda av beundran.
— Det här ser väldigt bra ut, berömmer Kristoffer Sylwan, Emily Föyen och Sandra Åkerlund.
De tre är just nu ute på en turné i ett projekt med titeln Skapande skola, och bjuder på både cirkuslektioner som på en föreställning.
Just nu återfinns de på Slagstaskolan i Eskilstuna, där de under dagen haft lektioner med treorna, och där man under fredagen ska bjuda på en föreställning.
Det finns redan cirkusnummer i många hundratal att träna på, och säkert lika många som ännu inte uppfunnits. Trion fokuserar på de tre huvudgrupperna; jonglering, trapetskonst och akrobatik.
— Alla kan lära sig jonglera är ingen svår konst. Det tar bara tjugo minuter, säger Kristoffer till barnen. Om ni bara får lite god vägledning vill säga.
Ingen av barnen protesterar. Lärarna tillåter sig däremot att tvivla lite tyst, men upptäcker snart att Kristoffer kanske har rätt.
Hans tips om att våga kasta upp bollen i luften, att våga låta den falla rakt i golvet, och att våga leta reda på den där rytmen som gör det möjligt att inte bara hålla två bollar i luften samtidigt utan även tre.
När det gäller akrobatik så tipsar Emily Föyen om att man kan bygga mänskliga pyramider nästan hur höga som helst. Bara man vet var man ska placera händer och fötter.
— Annars kan det göra ganska ont.
Trapetskonstnären Sandra Åkerlund, som egentligen har en så stor respekt för höjder att man kanske kan beskriva det som höjdrädsla, förklarar att man måste tänka noga på säkerheten hela tiden och när väl den informationen är garanterat etablerad visar hon hur man hittar balansen att sitta på trapetsen utan att hålla i sig.
Det fungerar det också.
Det visar Emma Schelin på bilden här intill.
— Det är märkligt det där med höjder, säger Sandra. Jag kliver inte gärna upp på en stege, inte ens en liten en, men att kravla mig upp i ett rep, eller i ett stycke tyg, upp till en trapets. Inga problem.
All undervisning för eleverna bedrivs dock med en tjock matta under sig.
— Bara för säkerhets skull. Det är mycket vanligare att barn och ungdomar skadar sig i den vanliga idrottsutövningen än att man skadar sig när man jobbar med ett cirkusnummer, säger Kristoffer.
— Om man inte jobbar som svärdslukare, säger ett av barnen.
— Det är sant, erkänner Kristoffer utan omsvep. Vi känner två svärdslukare och båda har skadat sig ganska nyligen.
Se också webb-tv-inslaget