Att våren kommer snabbare tycker kanske många är trevligt.
‒Men det är ett kortsiktigt perspektiv. Ingen önskar de klimatförändringar som nu pågår, säger Kjell Bolmgren på SLU.
FN:s klimatpanel, IPCC, gjorde senast en utvärdering 2014. Enligt panelen är det fastställt att den globala uppvärmningen till största delen beror på mänsklig verksamhet, främst koldioxidökning i atmosfären.
Uppvärmningen gör att glaciärer minskar över hela jorden, vilket leder till vattenbrist i vissa områden. Växter och djur hinner inte anpassa sig till ökade temperaturer.
Ju högre temperatur, desto större sannolikhet för allvarliga risker och oåterkalleliga tröskeleffekter. Exempelvis smälter Arktis is nu fortare än väntat. Tidigare trodde man att landhöjningen skulle kompensera för havsnivåhöjningen, men det kan bli så att havsnivån i Sörmland stiger flera decimeter.
Exakt hur djur och natur påverkas behöver fortfarande analyseras. Är det så att allt bara blir tidigare eller är det vissa arter som förändras och andra inte?
‒Många arter tycker att vintern är skitjobbig, men långt ifrån alla arter drabbas. Det är svårt att förutse vilka. Med olika mätningar skapar vi en grund för att vara medveten om att det här pågår.
Sedan ett par år finns ett nationellt nätverk av biodlare som rapporterar in förändringar. Vädervariationerna påverkar blommornas blomningsperiod och bisamhällets tillväxt, men hur sambanden ser ut och hur bisamhällets produktion och livskraft påverkas är oklart. Ska man stödutfodra bina eller lämna mer honung i kuporna på hösten?
En risk med att våren kommer tidigare och fler växter börjar växa till sig är att de drabbas av frosten.
‒Dagsljuset påverkas ju inte av klimatförändringarna, så nätterna är fortfarande lika långa. Om det då blir frost kommer fler växter att skadas, eftersom de inte är anpassade för att tåla kylan. Det är lite paradoxalt, att frostrisken ökar i takt med att det blir varmare, säger Kjell Bolmgren.
Det kan till exempel ha stor betydelse för skogsbrukare, eftersom det är en stor kostnad om unga, nyplanterade tallar och granar tas av frosten.
Även livet under ytan påverkas. Om isarna lossar tidigare kommer planktonproduktion och algblomningar i gång tidigare. Det kan ställa till det för vissa fiskarter i de sörmländska sjöarna, medan andra kan gynnas, säger Gesa Weyhenmeyer, sötvattenexpert och professor vid Uppsala Universitet.
Att förändrade vårtecken rapporteras in och publiceras är ett bra sätt att förstå klimatförändringar för gemene man, tycker Kjell Bolmgren.
Länsstyrelsen har 16 miljömål att arbeta mot: bland annat målet "begränsad klimatpåverkan" för att se hur mycket koldioxid vi släpper ut och hur mycket det påverkar.
För att få ner utsläppen av växthusgaser ger länsstyrelsen pengar till olika åtgärder, till exempel tankställen för biogas, laddstationer för elbilar, cykelgarage och cykelvägar som minskar bilåkande.