• De offentliga finanserna
Alliansen tog över ett budgetöverskott, sänkte skatterna och skapade ett underskott. Så har det låtit från oppositionshåll under en tid. I det resonemanget fanns förstås varken finanskrisen eller det faktum att oppositionspartierna i sina budgetmotioner hade ungefär samma budgetsaldo som regeringen.
I veckan konstaterade den ansvariga EU-kommissionären Olli Rehn att Sverige tillsammans med Estland och Luxemburg är de tre unionsländer vars budgetunderskott ligger under stabilitetspaktens gräns på tre procent.
Riksgäldskontorets senaste prognos, som presenterades i onsdags, pekar på ett underskott i år på inte mer än 14 miljarder vilket är under två procent. Med denna förbättringstakt kan Sverige ha överskott redan nästa år – om man räknar på årsbasis. Den egentliga vändningen kan komma redan i år.
• Arbetslösheten
I måndags presenterade Arbetsförmedlingen siffrorna för maj som andelen arbetslösa till 8,5 procent av arbetskraften vilket är en minskning från 9 procent i april. Prognoschef Tord Strannefors avvisade samtidigt påståendet att ungdomsarbetslösheten skulle vara 30 procent – en siffra som oppositionen slänger sig med.
• A-kassan
I onsdags offentliggjorde Statistiska Centralbyrån sin statistik över vilka som har lämnat a-kassan de senaste åren. I de rödgrönas retorik är avhopparna de som behöver försäkringen mest. SCB:s genomgång nyanserar den bilden. Av de 435 000 personer som gick ur var 165 000 55 år eller äldre, alltså personer som sannolikt är väl förankrade på arbetsmarknaden och med pensionen inom räckhåll. Personer i yrken med låg risk för arbetslöshet, som militärer, läkare och sjuksköterskor, lämnade a-kassan i större utsträckning än andra.
Det är förstås inte bra. Hela idén med sådana försäkringar är spridning av risker mellan grupper. Men den här sammanställningen är ändå välkommen. Andelen ”svaga” personer bland de som lämnat är mindre än vad oppositionen har framställt det.
Verkligheten framträder nu och skiljer sig alltså en del från oppositionens skisser. Svensk ekonomi har åter börjat växa mycket tack vare ökad inhemsk konsumtion. Hushållen har mer pengar att röra sig med bland annat tack vare skattesänkningarna. Eftersom de offentliga finanserna är under kontroll räds inte människor framtida åtstramningar utan kan spendera mer i dag.
Frågan är bara vad hushållen ser efter den 19 september. Vad betyder det rödgröna alternativet för dem, egentligen? Oppositionens förslag på en höjning av bensinskatten med en halv krona litern har fått många svenskar att hicka till. Det handlar nu inte om särskilt mycket pengar, men då bör man komma ihåg att Miljöpartiets bud var en skattehöjning på två kronor per liter. Kanske gör MP en bättre förhandling i regeringsställning.
Vänsterpartiet har hittills fått igenom bara en liten del av sin skattehöjningspolitik. Men det är nu.
Tidningen Fokus har pratat med centralt placerade vänsterpartister och berättade i ett nummer i början av maj hur resonemanget går där: Socialdemokraterna kan inte gå till val på skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare. Det må så vara. Men efter valet är läget ett annat. Då återkommer Vänsterpartiet till kravet på höjda skatter.
Riksdags- och partistyrelseledamot Kalle Larsson säger det i klartext:
– Vi kommer att behöva återkomma till att diskutera ökat reformutrymme, vilket innebär ytterligare skattehöjningar under nästa mandatperiod. Det är jag helt övertygad om.
Tro alltså inte att en rödgrön regering nöjer sig med att avskaffa Rut-avdraget, återinföra förmögenhetsskatten och höja inkomstskatterna för dem som oppositionen i dag definierar som rika.