Sven var 25 år när han fick en tillfällig anställning i badhuset.
– Troll-Colland, fick andra uppgifter under ett par veckor och då frågade han om jag kunde tänka mig vikariera för honom som bassängvakt. Jag blev kvar i 40 år…
Sven trivdes förstås, men på ålderns höst har han funderat på hur det egentligen gick till när han hamnade i badhuset:
Bra betyg
– Jag gick ut skolan med stort A i både slöjd och teckning. Färdigheter som jag inte fick så stor användning för i simhallen.
Skolgången klarade han av i Tunafors skola och efter nio år gick han direkt till Fil-Öbergs för att börja som filhuggare:
– Vi fick 25 öre i timman.
1940 väntade lumpen på Gotland och under åren 1942-45 gjorde han tre svängar i beredskapstjänst på ön.
Genomgrön
Tunafors har och är Sven Liljas domän och klubb. Han simmade och spelade vattenpolo i klubben och han växte upp i stadsdelen som han för övrigt aldrig lämnat.
– Jag föddes i Sofieberg, i ett litet hus som stod på kullen bakom ambulansens lokaler på Sveavägen. När det revs fick familjen 8 000 kronor och en tomt på Stensborgsgatan 61. Där byggde pappa huset som vi bodde kvar i till i fjol. Sammanlagt levde jag 72 år i villan.
Nu bor Sven och hustrun Anita i en bostadsrättslägenhet på Sveavägen 23 – mitt i ”Tunaforsland”.
– Man kan säga att jag rört mig inom ett ganska begränsat område.
Simning och vattenpolo i ungdomen övergick så småningom till en annan sport – dans.
– Jag och Anita blev ett par när vi träffades på Nils Sundessons dansskola. Under flera år åkte vi runt och tävlade, inte enbart i Sverige utan även utomlands. Det var allt från gammeltjo till modern tävlingsdans. Vid ett tillfälle var jag till och med uttagen och fick dansa en landskamp. Det här var på den tiden då det dansades överallt, i folkparker, magasin, logar och bygdegårdar.
Stor passion
– Dansen var min stora passion, men sedan båda knäna opererats var det inte lika roligt.
Sommartid upptogs fritiden av segling, en sport Sven lärt av svärfar.
– Under 30 år seglade vi i skärgården varje sommar. Först i en köpt båt, senare i en egenbyggd RJ 985:a. Det var härliga tider, minns Sven.
I dag lever Sven och Anita ett lugnt och behagligt liv i trerummaren på Sveavägen.
– Vi trivs jättefint. Trevliga grannar och lugnt och bra.