När Emilia Sjöholm Campbell tänker på hur det var att vara ung i Eskilstuna, staden där hon växt upp och bott största delen av sitt liv, säger hon att hon var "för mycket".
– Jag har alltid känt mig "too much" i Eskilstuna. Jag hade en modeblogg och det kändes nästan för ytligt. Jag försökte hela tiden hitta sätt att uttrycka min personlighet men jag fick inte ihop det, säger hon.
Kläder och mode blev ett sätt att leka med kreativiteten. Hon brukade shoppa ofta och mycket. Under gymnasietiden funderade hon på att bli moderedaktör.
– Men min mamma ställde en motfråga: "Kommer du verkligen tycka att det är kul? Det är en för ytlig bransch för dig".
I stället flyttade hon till Skottland där hon studerade socialantropologi i tre år.
– Det viktigaste med det ämnet är att sätta sig in i någon annans perspektiv. Jag insåg hur mycket klimatförändringar påverkar människor i andra länder.
Hennes intresse för klimatfrågan växte.
– Jag började få ångest av att handla kläder och produkter då jag bidrog till ökade klimatförändringar och masskonsumtion. Mottot är "köpa köpa köpa" men allt har ju ett samband: jämställdhet, konsumtion, miljö, konflikter och social rättvisa.
Jag har alltid känt att jag inte kan vara på jorden utan att jobba med rättvisefrågor. Världen är för orättvis för att jag ska sitta här och bara tänka på mina egna pengar.
Emilia Sjöholm Campbell
I dag lever Emilia Sjöholm Campbell i Stockholm där hon praktiserar på Sida, den svenska myndigheten för internationellt utvecklingsarbete.
– Jag har alltid känt att jag inte kan vara på jorden utan att jobba med rättvisefrågor. Världen är för orättvis för att jag ska sitta här och bara tänka på mina egna pengar.
Hon vill se en politisk förändring och hoppas att befolkningen kommer att mobilisera sig och påverka. Själv har hon i stort sett slutat handla nya kläder. Istället satsar hon på att samla gamla plagg från vintage och second hand-butiker.
– 90 procent av textilkonsumtionens klimatpåverkan är kopplad till inköp av nya varor. Därför tänkte jag att om jag ska påverka något så måste jag handla second hand i stället.
I dag har klimatlösningen också blivit en hobby. När hon handlar kläder söker hon sig till olika tidsepoker.
– Det finns jättebra vintagebutiker i Stockholm och som tur har jag också ärvt vissa plagg från min mamma och min mormor, säger hon och fortsätter:
– Det är som att gå på antikrundan fast med kläder, ju äldre desto mer värde på kläderna. När jag klär mig senare kan jag blanda kläder från olika historiska tidspunkter och jag undrar vem som bar dessa plagg tillbaka i tiden, jag blir nyfiken.
Bland hennes färgglada samling finns ett plagg som gjorde henne upprörd.
– Jag såg efteråt på etiketten att det var från det engelska imperiet, det står "british crown colony" på det. Detta skulle jag aldrig stödja. Men man ska inte riva bort de grymma sidorna i en historiebok utan ha kvar dem för att lära sig från dem.
Samtidigt som hon handlar återvunnet, säljer hon också vidare sina gamla billiga plagg som hon köpte hos modekedjor. Och vintagekläderna har gjort shoppingen roligare.
– Jag älskar att gå in och känna materialet. Det är som en jakt, en historisk upptäcktsfärd. Det finns så många plagg och så hittar du en diamant! Då blir jag glad.