Magasinet i Kjula är en loppis i lantlig idyll med fyrbenta vänner ända in på knuten. Bli inte förvånad om välkomstkommittén vid ditt besök består av hundar, katter och inte minst hästar. Ja, och så ägaren Kristina Nordin förstås, vars huvudsyssla är att träna just gårdens travhästar. På helgerna är det dock hobbyn i det gamla magasinet med charmiga träbalkar och knarrande golv med anor från 1700-talet som får hennes helhjärtade uppmärksamhet.
Kristina, som hyser ett varmt intresse för begagnat, hade med åren samlat på sig en hel del prylar. När bekantas grejer tillkom fick magasinet som tidigare även agerat festlokal bli en loppis. Sedan har det bara rullat på.
– Det är kul! Mitt sortiment är en salig blandning från alla tidsepoker. Gammalt och nött, retro, lite nytt och IKEA samt konstiga saker. Som den där tuppen, den är väl ingen vanlig grej direkt, säger Kristina och pekar på en ståtlig figur av papier maché vars placering vid ingången ger intrycket av en vakthund på sin post.
Själv tycker Kristina mycket om rostiga gamla grejer och möbler som blivit nötta av tidens tand.
– Tänk en gammal träsoffa, sliten för att någon suttit i den, använt, levt... Det är något så vackert i det. Nya saker som är lite slitna har inte alls samma charm.
Kristina har noterat att många yngre kunder delar hennes förkärlek för gamla föremål med patina.
– Det verkar vara en generationsfråga. De i åldrarna 20-40 år ser ofta det vackra i slitna saker. Den kategorin ökar. Speciellt storstadsmänniskor som tar en loppisrundtur i Sörmland. Unga människor är jätteduktiga på att köpa begagnat.
Hur ser din prisnivå ut?
– Blandad, från 5 kronor och uppåt. Jag går på känsla när jag sätter priserna. Om jag själv tycker väldigt mycket om en sak och egentligen vill behålla den så kanske jag sätter 400 kronor...
Ditt eget bästa loppisfynd?
– En järngrind som jag har på väggen hemma. Den fungerar som en tavla och är otroligt vacker.