Ångmaskinerna på Eskilstuna stadsmuseum körs mellan åtta och tio gånger om året. Intresset för att se dem och också maskinerna i den mekaniska verkstaden är alltid stort.
‒Det är mycket ovanligt att köra ångmaskiner på kommunala museer på det här sättet. Det är unikt. Men det är ett bra sätt att lära sig förstå dem, säger Kjell Nordeman, en annan ångmaskinsenstusiast i Eskilstuna.
Hans Brattberg som också har gett ut en skrift om värmemaskinen och om varmluftsmaskinen på Eskilstuna stadsmuseum berättar att maskinen en gång hittades i ett skjul i Härjedalen längs inlandsbanan. Den är över 100 år gammal och fungerar fortfarande utmärkt. Den användes för att pumpa vatten till en cistern som sedan använts för att fylla vatten till ånglok.
‒Maskinen tillverkades 1908 och är byggd vid en tysk fabrik i staden Eilenburg i östra Tyskland, berättar Hans Brattberg entusiastiskt.
I hans skrift om värmemaskinen kan man läsa att den makalösa manicken till skillnad från alla andra maskiner i museets ånghall som drivs med ånga, drivs med gas. Och gasen i det här fallet är vanlig luft. Där skriver han också att det sedan länge är ett känt faktum att luft expanderar respektive krymper när den tillförs värme och kyla. Metoden uppfanns i slutet av 1700-talet och patenterades 1816 av Robert Stirling, berömd ingenjör.
Intresset bland allmänheten för museets alla maskiner var som sagt mycket stort under lördagen. Eftersom Sveriges Ångbåtsförening också hade förlagt sitt ångmöte till Eskilstuna och ånghallen under lördagen med tillhörande föredrag, kom besökarna den här dagen från hela landet.