Dofter av sockervadd och brända mandlar, och toner av "Nu tändas tusen juleljus" omgav besökarna på Rademachersmedjornas julmarknad under lördagsförmiddagen.
Uppemot tusen besökare väntades vid lunchtid ha gjort ett besök på julmarknaden för att både göra fynd, och få en dos av julen som snart är här. Anna Djuvfeldt, områdesansvarig och antikvarie på Eskilstuna Stadsmuseum, var som vanligt på plats.
– Det rullar på bra. Det känns ändå som att det är mer nu i början av dagen, än det var förra året. Det känns som att det är mer liv och rörelse. Jag är nöjd, säger hon.
Förberedelserna börjar redan i mars, då de första bokningarna sker.
– Annars är det som mest intensivt under oktober och november, säger Anna Djuvfeldt.
Som mest folk gissar hon att det dyker upp runt klockan 15.00 då julmarknaden får besök av tomten själv. Årets julmarknad är en av de största på flera år med cirka 40 försäljare på plats. Det såldes allt från mistlar till mössor och tomtar.
En som hade tagit plats på Rademachersmedjornas julmarknad för första gången var Eskilstunabon John Hamberg, 36, som stolt stod tillsammans med sina handgjorda julbockar av granris. Sin allra första bock gjorde han förra året, men i år hade han redan hunnit tillverka 120 bockar. Det svåraste är huvudet och att få till formen.
– Det första jag gör är att göra en stomme av trä. Jag brukar alltid börja med benen och sen bygger man bakåt. Jag gör huvudet och hornen sist. Det går åt lite gran och tråd, säger John Hamberg.
Han var där med tre andra familjer som alla sålde på årets julmarknad. Om tre år ska de använda pengarna till en resa till Thailand tillsammans.
Vad är det roligaste med att göra en julbock?
– När det är färdigt, säger John Hamberg.
Inne i en av de röda stugorna stod bland andra Gunilla Djuvfeldt och Anna Djuvfeldt och berättade för de nyfikna besökarna om vad som stod på julbordet på 1800-talet. Det enda som kändes igen av de flesta besökarna var den klassiska lutfisken.
Åke Lundberg, 77, och Gunborg Lundberg, 76, från Hällby var på jakt efter vörtbröd som fanns att köpa i ett av rummen.
– Det tillhör traditionen. Vi brukar alltid gå hit till smedjorna, säger Åke Lundberg.