Under rådhusets takås

Domkyrkans klocka slår varje kvart. På sommaren, då bron öppnas för båtarna, plingar det fem minuter över helslaget. Att bo i rådhuset i Strängnäs är en fördel om man gillar att ha koll på tiden – utan varken mobil eller klocka.

Foto:

Övrigt2015-01-23 20:00

Susanne och Jan Bodströms lägenhet ligger längst upp på rådhusets vind. Det är högt i tak, inte sluttande väggar som det brukar vara i en vindsvåning, och utsikt åt två väderstreck.

– Det kan inte bli bättre. När vi ligger i sängen ser vi domkyrkan genom sovrumsfönstret. Från köksbordet kan man välja mellan att titta på båtarna på Mälaren eller på Roggeborgen i backen, säger Susanne, som har bott i lägenheten i drygt två år.

För ett halvår år sedan flyttade även Jan in och i somras blev det bröllop i domkyrkan. Det kan låta som snabba kast men det finns en romantisk historia bakom.

– Vi var faktiskt ihop under ett år i ungdomen. Jag var 17 år och praktikant på Domusvaruhuset där Jan var föreståndare för mejeriavdelningen som "mjölkdirektör". Sedan skildes våra vägar i 28 år. Det blev barn, giftermål och skilsmässa för oss båda. Och en dag så möttes vi igen och började ses.

Eftersom lägenheten inte är så stor, endast 75 kvadrat, var det inte självklart att Jan skulle flytta in hos Susanne. Men våningens charm övervägde mot att köpa något större. När en annan lägenhet blev ledig i sammas hus kunde dessutom Jans dotter Johanna få ett eget boende och ändå ha nära till sällskap och middag med pappa och Susanne.

Musik, film och böcker är gemensamma intressen och spåren av dem syns överallt. Cd-skivorna prydligt ordnade efter artist, genre, och författare och längst ned i de platsbyggda bokhyllorna ryms även vinylskivorna.

– Det bästa med Ikeahyllor är att man kan såga sönder och göra om dem, säger Jan som verkligen har pusslat för att kunna utnyttja varje centimeter av väggen.

Inredningen är noga genomtänkt och det mesta är köpt på Blocket eller hos olika loppisar som Röda korsets och Pingstkyrkans.

– Det är så bra att köpa begagnade saker – det är miljövänligt samtidigt som man skänker pengar till en god sak. Och skulle man ångra sig är det bara att sälja prylen igen och den kommer till användning hos någon annan, säger Jan.

– Man träffar så många trevliga människor också när man köper av andra och de vill ofta berätta en historia om prylen som de säljer, säger Susanne.

När Susanne nyss hade flyttat in i lägenheten behövde hon en hallspegel och hittade en som var till salu i Strängnäs. Det visade sig att säljaren bodde i huset bredvid.

– Säljarna bar till och med hit den. När de fick se min tomma vardagsrumsvägg sa de att deras stora tavla med Eiffeltornet skulle passa perfekt hos mig. Jag köpte den på stående fot.

Köket är rymligt och i vardagsrummet finns en myshörna med stora inbjudande öronlappsfåtöljer att krypa upp i.

– Från början hade vi en hörnsoffa här men den blev för klumpig och vi köpte en Bonnfåtölj på Blocket i stället. Vi blev så förtjusta i den att vi började leta efter fler och till slut blev tio. Nu har min mamma har fått två av fåtöljerna, säger Susanne.

Fåtöljerna har till och med fått smeknamn: den svarta med silverblommor kallas "Sensuella Isabella", den svarta i skinn för "Tuffingen", den bruna i frottéliknande tyg för "Nallebjörnen", den röda i sammet för "SJ Klass 1 och den gröna för "Mossan" och till slut de två blommiga i sovrummet för Sötnosarna.

– De är jättesköna och man får lite Skavlankänsla när man sitter här och pratar. Om man drar ihop fåtöljerna i en cirkel ser man varandra på ett annat sätt än när man sitter i en soffa, säger Jan.

Tv finns i gästrummet som kallas för "Amerikarummet". Överkast och kuddar har samma mönster som USA-flaggan och väggen är i liggande panel, lite som New Englandstil. Rummet används också för att titta på film eller lyssna på musik.

– Vi har faktiskt inte kopplat in tv:n utan tittar bara på film. Det är hur skönt som helst att ligga där och kolla på en bra rulle, säger Jan.

Ett annat intresse som Susanne och Jan delar är gott kaffe och det ska helst vara det som är gjort i den egna bryggaren. Varje morgon börjar med en kopp i Susannes mormors ärvda med guldkant.

– Ja, man måste få kaffe på morgonen så att man kan återuppstå. Det finns inget bättre än Arvid Nordquists "Svea" bryggt på iskallt vatten och med exakta mått i vår Moccamaster. Alla tycker vi har så gott kaffe, säger Susanne och bjuder på smakprov tillsammans med hembakta biskvier.

Både kaffe och kaka smakar fantastiskt gott och vi får receptet på biskvierna som publiceras här intill.

– Nu har vi nog fixat det mesta i lägenheten. Det enda som saknas nu är två små sängbord eller ett bord som vi kan såga på mitten till två halvor. Men det hittar vi säkert snart på Blocket eller på loppis, säger Susanne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om