I Vingåker ökade skillnaden mellan median- och medelinkomst med 157 procent under perioden 2002 till 2012. Rikssnittet låg på 50 procent. Kommunstyrelsens ordförande, Jörgen Larsson (S), är oroad.
– Blir inkomstklyftorna för stora spiller det över på bostadsmarknaden. Det blir en segregering, säger han.
Jörgen Larsson berättar att kommunen vill ha inflyttning och att det finns ett tryck att bygga bostäder i sjönära lägen.
– Vi känner det som ett stort dilemma. Det får vi sålt och uthyrt direkt ligger i attraktiva lägen. Då är det vi själva som hjälper till med segregationen för att få inflyttningen. Samtidigt har vi ett stort behov av att ungdomar får lägenheter och de har inte råd att betala de byggkostnader som blir på nya lägenheter.
– Det borde till någon form av statssubventioner på det när. Någon form av bostadsprogram. Det måste in.
Trots att inkomstklyftan har vuxit snabbt i Vingåker är den fortfarande relativt liten. Vingåker har länets minsta inkomstklyfta. Skillnaden mellan median- och medelinkomst är bara 9 500 kronor. Rikssnittet är 23 000 kronor.
– Vi är ju en ganska liten kommun. Vi har väldigt mycket lågavlönade jobb, säger Jörgen Larsson.
Trosa har länets största inkomstklyfta. Här är skillnaden mellan median- och medelinkomst nästan tre gånger så hög som i Vingåker. Trosa är samtidigt en av de kommuner där inkomstklyftan ökar långsammast.
– I Trosa har vi 1,9 procent i öppen arbetslöshet just nu. Det innebär att många jobbar. Den här klyftan kanske inte ökar lika fort i en kommun där man har en hög andel av människorna inne i arbetskraften, säger kommunstyrelsens ordförande Daniel Portnoff (M).
Daniel Portnoff tycker att det är viktigt att påpeka att det kommunala skatteutjämningssystemet gör att kommuner med stora skatteintäkter får lämna ifrån sig pengar till fattigare kommuner.
– Att vi har lite högre skattekraft gör ju inte att vi har mer resurser till vår kommunala verksamhet för det.
Strängnäs har länets näst största inkomstklyfta. Skillnaden på 23 100 kronor gör att kommunen ligger nära rikssnittet på 23 000 kronor.
– Strängnäs ligger högre än de andra kommunerna när det gäller andelen som har gått högskola. Det finns ju en koppling mellan lång utbildning och lön, säger kommunstyrelsens ordförande Jens Persson (C).
Gör ni något för att jämna ut klyftorna?
– Nej, vi jobbar ju kommunalt med våra planer för jämställdhet och de bitarna. Kommunen har 2 200 anställda som vi jobbar aktivt med. Vi har ju väldigt svårt att påverka hur näringslivet sätter löner. Det ska vi heller inte jobba med utan det är marknaden som får styra de här sakerna. Vi ser inte hur vi från politiskt håll kan styra det här.