Årets nyhet är Princess-semlan, men den är inget jag ännu hunnit testa.
Jag är väldigt förtjust i semlor. På samma sätt som den fiktive detektiven Ture Sventon kan jag äta dem året runt. Jag har inget emot en sjyst semla närhelst andan faller på.
Jag har heller inget emot att semlan utvecklas. Semlan av Nutella, precis som wrapen, har jag ätit med välbehag. Den på frasigt wienerbröd och de med grädde och mandelmassa blandad är också fina.
Räk-semlan låter riktigt god, men jag hindras tyvärr av en aggressiv skaldjursallergi från att prova den. Mufflan däremot, en muffins på semmelvis, är jag mindre sugen på.
Men hur det än är så är den traditionella semlan oslagbar. Jag tycker blandningen av sött florsocker med vispad grädde, mandelmassa och vetebulle är oslagbar med en kopp stark kaffe.
Och jag är lite av en expert. Jag är nämligen prisad för mina semlor. Jo, det är sant.
1986 gick jag i åttonde klass och praoade på det anrika konditoriet Eclair på Hornsgatan i Stockholm. Det var en tuff men mycket lärorik första träff med det verkliga arbetslivet. Jag fick sätta deg, grädda bullar och lära mig tricket för en perfekt chokladbiskvi.
Jag kom snabbt in i arbetet och var där just en vecka i februari. Av förklarliga skäl var det därför semmelbaket som dominerade arbetet i bageriet och försäljningen i konditoriet. Det var också det som bjöds vid fikabordet i personalrummet, minns jag.
Efter goda insatser de första dagarna i bageriet befordrades jag till semmel-borrare. Med en borrmaskin borrade jag hålen i Eclairs semlor där sedan mandelmassan och grädden monterades innan locket med lite florsocker toppade bakverket.
Jag minns att jag var stolt över ansvaret men att mitt 14-åriga jag tyckte att det var lite enahanda att göra hål i hundratals semlor.
Som tur var fick jag betalt för min möda. Konditorn som ägde Eclair erbjöd mig helgjobb efter praotiden och jag fortsatte att jobba på lördagar i bageriet i över ett år.
Dessutom vann Eclair utmärkelsen Årets semla i Dagens nyheter det året. Jag vill förstås gärna tro att mina noggranna borrningar av lock och hål hade något med det att göra.