En publik som verkligen är mellan 3 och 70.
Det är mormor och morfar och barnbarnen som återfinns bland de kanske 3000 som bänkat sig i gräset framför stora scenen i Parken Zoo denna söndagseftermiddag.
På scenen befinner sig inga duvungar utan två män i åldrarna 50 till 68 och de leder allsången och alla de här anatomiska rörelserna som går ut på att pricka "Huvud, axlar, knä och tå" samtidigt som man sjunger i allt hetsigare tempo.
Jo, till och med sångaren Leif Walter börjar flåsa lite grand mellan sångerna. Men hans grundkondition är imponerande och det måste vara tillåtet att andas lite tungt när man driver upp tempot som han gör allt som oftast.
– Nu rockar vi så vi tappar brallorna, tjoar Leif Walter och när han en låt senare måste få flämta lite så tillgriper han en liten övning som går ut på att alla får sätta sig ned ett ögonblick och långsamt räkna tillbaka från tio till ett.
– Och nu reser vi oss igen och så tar vi tag i den här klassiska "Bä bä vita lamm".
Självklart bjuder de på "En kulen natt" (den där med textraden "På havets vågade våg") i reggaetakt och även på den klassiska "Fader Abraham".
Lite småfräckt törs man sig på också med "Hänger öronen på dig ner", som framkallar lite genererade fnissningar från både flickor och pojkar.
Allra bäst är dock fortfarande "Tigerjakten", där gitarristen Ingemar André får chansen att väva in lite temat ur "Peter Gunn" mellan verserna.
Det är väldigt snyggt.