I måndags talade kommunens säkerhetschef om de återvändande krigarna från IS i Syrien och om svårigheten för kommunerna att hantera återvändare, både de som deltagit i strider och deras anhöriga.
Anders Gölevik representerar Centerpartiet i kommunfullmäktige och är dessutom pensionerad lokalpolisområdeschef i Katrineholm. Han tycker att frågan om IS-återvändarna är komplex.
– Vid första anblick kan det te sig enkelt, men när man börjar penetrera den är det inte enkelt. De som har varit med och krigat ska lagföras. I första hand i landet de varit i. Kommer de till Sverige ska de lagföras här. En kvinna som varit hustru till en krigare är svårare. Om de skulle bära med sig någon omstörtande idé om det svenska samhället är det en uppgift för Säpo och den öppna polisen att förebygga eventuella terrordåd.
När det gäller barnen, är det ännu svårare, anser Gölevik.
– Är barnen traumatiserade? Det gäller att samhället har koll på de här barnen, framförallt då förskolan och skolan. Men vilken möjlighet har det svenska samhället att stötta barn och familjer som bär det här med sig? Jag är osäker på hur långt lagstiftningen räcker.
Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande, säger att kommunen endast har ansvar för eventuella återvändande barn.
– Jag vet att socialförvaltningen har beredskap, som för alla barn som kan bedömas ha farit illa. I övrigt är det en fråga för Säkerhetspolisen och polisen.
Inger Fredriksson (C) är oppositionsråd i kommunen. Hon säger att kommunerna behöver riktlinjer.
– Det behövs vägledning för kommunerna, hur man ska jobba med det här. Jag tror inte att vi i Katrineholm kan ha någon egen modell, vi får se hur man jobbar med det i andra kommuner.
Anders Gölevik instämmer:
– Vi behöver inte uppfinna hjulet själva. Återvändare har förekommit de senaste fem åren i alla fall.