Vaktel är ett uppskattat inslag och serveras på högtider som Nobelmiddagen och dess ägg är eftertraktade för sitt näringsrika innehåll. Köttet anses nämligen ge en utmärkt måltid och de nätta, fläckiga vakteläggen brukar betraktas som en delikatess.
‒Jag såg en annons på Blocket där en tjej i Vånga, några kilometer härifrån, ville sälja vaktelkycklingar. Jag blev nyfiken och åkte och kollade. Det slutade med att jag for därifrån med fyra kycklingar, säger Carin Chreutz som bor på torpet Ängsvreten mellan Strängnäs och Stallarholmen.
Här bor också 17 höns, hundarna Molle och Milou, samt bengalkatten Toulouse. Carin Chreutz vaktlar, som hon har haft i två år, är en japansk variant och bor i en stor ombonad bur i torpets hönshus. Fåglarna ger ett lite skyggt intryck och de tar en stund innan de vänjer sig vid kameralinsen.
‒De tål det svenska kyliga klimatet bra men de är mer vilda än tama och så är de flygfärdiga. De skulle sticka direkt om de fick chansen, säger Carin Chreutz.
Till påsk är vaktelägg, liksom vanliga hönsägg, extra poppis. Det används både till mat och som utsmyckning i påskriset.
‒Från början köpte jag vaktlarna för ägg- och köttproduktion. Ja visste att de betraktades som en delikatess och så är de små äggen väldigt näringsrika. Nackdelen är att det går åt en hel del för att få till en måltid och jag vet uppriktigt sagt inte om jag tycker att det är värt allt arbete, säger Carin Chreutz.
Fördelen med vakteln är att den är snabbväxande och till skillnad från en vanlig höna, som behöver sex månader på sig för att börja värpa, är vakteln i gång med äggproduktionen redan efter sex veckor.
‒De lägger minst ett ägg om dagen och även om jag bara har fem fåglar så blir det en hel del att ta hand om, säger Carin Chreutz och visar upp en korg fylld med vackra vaktelägg.
Vad gör du själv med vakteläggen?
‒Oftast så kokar eller steker jag dem. Pocherade vaktelägg är också en höjdare. En del som jag inte hinner ta hand om ger jag till mina höns.
Hur tillagar du vaktel?
‒Stekt eller grillad. Köttet påminner om kyckling men det är tyvärr inte så mycket kött på en vaktel. Det är lite för mycket jobb, så jag har dem främst för äggens skull.
Carin Chreutz umgås med djur hela dagarna då hon driver Mariefreds djurhemtjänst.
‒Jag har alltid gillat djur och hade tidigare även ett gäng kaniner här på torpet. Jag vill gärna vara så självförsörjande som möjligt. En vaktel lever normalt i ett och ett halvt år och även om jag tycker att de är urgulliga så blir det nog inte så att jag skaffar några fler. Jag tror att det här blir min sista sommar med vaktlar på torpet.