Annika Winsth, chefekonom på Nordea, bedömer att budgeten, inklusive åtgärder i vårpropositionen, innehåller omkring 40 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder för 2010 för att blåsa på den svaga konjunkturen. Det är en rejäl satsning för att möta lågkonjunkturen. Men ändå lite försiktigare än prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet rekommenderat.
Samtidigt tycker Winsth att regeringen är väl försiktig i sina framtidsbedömningar. Det kan bero på att finansministern bör vara försiktig i osäkra lägen, men bedömningarna har också drag av valtaktik.
Revidera upp
– Vi tror på en starkare tillväxt än vad regeringen målar upp. Vi räknar med att regeringen kommer att få revidera upp sin prognos, i synnerhet när man nu skickar ut så stora stimulanser, säger Winsth.
Regeringens försiktiga bedömning handlar sannolikt både om en avvaktade hållning i ett svårbedömt läge och om politisk taktik, tror Winsth.
– Helt förvånande är det väl inte om man för viss sorts valpolitik i det här läget. Jag tror att det är lättare att revidera upp tillväxten och revidera ner arbetslösheten under ett valår än tvärtom, säger hon.
Statliga Konjunkturinstitutet (KI) tycker att budgetförslaget är en positiv överraskning.
– Budgeten är mer expansiv än vad vi räknade med när vi gjorde vår prognos i augusti och det är positivt, säger KI-chefen Mats Dillén till TT.
Dystert och svårbedömt
– Sammansättningen av de åtgärder regeringen nu föreslår är mer gynnsam för sysselsättningsutvecklingen än vad vi räknade med i augusti. Det handlar bland annat om att kommunerna fått mer pengar och att en hel del pengar föreslås till offentlig konsumtion som fler universitetsplatser och pengar till rättsväsendet, säger Dillén som tycker att konjunkturläget är mycket dystert och svårbedömt.
– Det finns inga riskfria strategier. Vi rekommenderade i augusti en ännu mer expansiv finanspolitik än den man nu presenterar, men den här budgeten är ett steg i rätt riktning, säger Mats Dillén.
Valtaktik bakom budgetprognos
Regeringen är försiktig i sin ekonomiska prognos för de närmaste åren. Ett skäl kan vara att finansministern då får chansen att skriva upp prognoserna under valåret, tror Nordeas chefekonom.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!