Var det rätt att släppa Bomben?

Av: Alex Voronov
Inför 64-årsdagarna av atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki, som tog uppskattningsvis 200 000 människoliv, genomförde Quinnipacuniversitetet i Connecticut en opinionsundersökning bland 2400 väljare. Frågan: ”Som du vet släppte USA, den 6 och den 9 augusti 1945, under Andra världskriget, atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Anser du att USA gjorde rätt (”the right thing”) eller fel (”the wrong thing”) som släppte atombomberna över Hiroshima och Nagasaki?”

Övrigt2009-08-13 06:30

61 procent av de svarande ansåg att USA gjorde rätt medan 22-procent ansåg att det var fel. Bland män, vita, personer över 55 år och registrerade republikaner var det än större andel som ansåg att Harry Trumans beslut var rätt.

Jag känner inte till någon liknande enkät i Sverige, men gissar att en överväldigande majoritet framför allt yngre svenskar hade svarat att dessa bombningar var fel. Den allmänna inställningen i vårt land illustreras av författaren Anita Goldman, som oemotsagd hävdade i radion förra veckan att USA:s enda motiv var att testa ett nytt vapen – japanerna var ju redan besegrade.

Det krävs inte mycket historieläsning för att hitta andra tolkningar av de två atombomberna än den som Goldman har presenterat. David McCullough har i sin biografi över Harry Truman en detaljerad genomgång av debatten inom USA:s högsta ledning under våren och sommaren 1945.

Att Japan inte kunde vinna kriget stod klart sedan länge. Men ju närmare segern kom desto högre blev priset i människoliv.

Harry Truman tillträdde som president i april 1945. Under de kommande tre månaderna förlorade USA lika många soldater i döda och sårade i Stilla havet som under de tre föregående årens krig i regionen. Den japanska ledningen vägrade in i det sista att acceptera en villkorslös kapitulation – de allierade kunde rimligtvis inte acceptera något mindre – och dess trupper stred förbittrat.

I juli 1945 hade Japan en intakt reguljär armé på 2,5 miljoner och därtill ett antal miljoner civila som kunde inkallas som milis. En invasion av Japan hade kostat åtminstone 250 000 döda amerikanska soldater – de mest pessimistiska beräkningarna talade om bortåt en miljon – och ett betydligt större antal döda japaner, såväl militära som civila.

Till saken hör att den konventionella krigföringen var betydligt mer urskiljningslös än vad den är i dag. Bara under brandbombningarna av Tokyo 9-10 mars 1945 dödades enligt vissa uppskattningar närmare 200 000 japaner, så gott som alla civila.

Om man vill väga in allt detta blir det betydligt svårare att sammanställa en enkät. Den relevanta frågan är nämligen vilka alternativ USA hade till atombomberna och vilken alternativ kostnad i människoliv som var och är acceptabel.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om