Vården ska fråga alla om våld i nära relationer

– Om vi ska bli Sveriges friskaste län måste vården ställa frågan om våld i nära relationer, säger Ing-Marie Andrée, projektledare i Landstinget Sörmland. Att vara utsatt för våld skapar ohälsa.

Landstinget Sörmland ställer krav på att alla medarbetare vågar fråga om våld i nära relationer, detta som ett led i arbetet att upptäcka, behandla, hjälpa och förebygga.

Landstinget Sörmland ställer krav på att alla medarbetare vågar fråga om våld i nära relationer, detta som ett led i arbetet att upptäcka, behandla, hjälpa och förebygga.

Foto: Höjman/TT isabell

Övrigt2018-11-30 22:00

I januari 2019 öppnar landstinget Sörmland ett kompetenscentrum där spets- och sakkompetens om våld i nära relationer samlas.

– Det här ska vara ett kunskapsnav för personalen och ska ge kunskap, stöd och trygghet i att uppmärksamma och agera i kontakter med patienter som kan vara utsatta för våld, säger Ing-Marie Andrée, som är projektledare för skapandet av det nya centrat.

Kompetenscentrum kommer att ha tre delar, ett kompetens- och utbildarstöd, en mottagning för sexuellt våldsutsatta på länets alla tre sjukhus och ett barnskyddsteam. Sammanlagt kommer 4,8 tjänster att finnas i arbetet som ska fungera över hela landstinget.

Våld i nära relationer har stått på landstingets agenda sedan länge. 2011 fattade landstinget ett beslut om ett vårdprogram och nu ställs krav på alla landstingets verksamheter att ta fram rutiner för våld i nära relationer. Från årsskiftet får patienter i alla vårdens verksamheter vara beredda på att få frågan om våld i den nära relationen.

– Att ställa frågan om utsatthet ska vara en del av anamnesen, säger Ing-Marie Andrée och förklarar att patienten sällan berättar om utsattheten för våld i relationen på egen hand. Vårdpersonalen måste ha kompetens att känna igen tecken och signaler och fråga, och sedan också kunna ge patienten svar på var det finns hjälp och stöd att få.

– Vårt uppdrag är att upptäcka och behandla, att hjälpa och förebygga, säger Ing-Marie Andrée och ser att sedan 2011 har frågan om våld i relationer ställts av allt fler inom vården och att frågan på så vis får dokumentation.

– Men det görs inte av sig självt. Det behövs kunskap och i och med kompetenscentrum blir det en del av den ordinarie verksamheten och visar att frågan är en obligatorisk del av vården.

Frågan om våld i nära relationer har ställts längst inom mödrahälsovården.

– Vi vet att graviditeten är en situation när våldet från partnern kan öka, säger Ing-Marie Andrée.

Ing-Marie Andrée menar att satsningen på kompetenscentrum mot våld i nära relationer är en tydlig markering att frågan är viktig. Men hon trycker också på att arbetet inte är färdigt. Mer kunskap och rutiner behövs, har landstingets egna enkäter bland personalen visat och i takt med att det ökar menar Ing-Marie Andrée att det motstånd som vissa känner också minskar.

– Det är som med demokratifrågan: man måste uppmärksamma den hela tiden.

Under nästa vecka sätter landstinget Sörmland extra fokus på frågan och vill genom bland annat en ny broschyr få medarbetare att våga se och våga fråga om våld i nära relationer.

Våld mot kvinnor

Var tredje kvinna världen över utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld under sin livstid.

För kvinnor i åldrarna 15-44 år tros våldtäkt och våld i hemmet vara en större riskfaktor än cancer, trafikolyckor, krig och malaria.

14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i Sverige uppger att de någon gång efter 18 års ålder har blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation.

20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppger att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.

Uppskattningar säger att bara runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls.

Vart tionde barn i Sverige ser sin mamma misshandlas.

Källa: Nationellt centrum för kvinnofrid och Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!