Det bestämde vård- och omsorgsnämnden i Eskilstuna vid tisdagens möte.
Tidigare i höstas kom förslaget att spara in på vårdhunden från nya områdeschefen för äldreomsorgen i Eskilstuna, Anna Werner. Hon pekade på att den årliga kostnaden på cirka 700000 kronor för hunden blev för svår att försvara.
Förslaget fick vård- och omsorgsnämndens ordförande, Mikael Edlund (S), att bokstavligen ropa stopp och belägg.
– Att vi alls valde att satsa på en vårdhund för fem, sex år sedan var ett politiskt beslut i nämnden, sa han i en kommentar för några veckor sedan och hänvisade till att det måste vara politikens sak att avgöra även om vårdhunden skulle bli kvar eller inte.
Han underströk att hans imperativ formulerat som "stopp och belägg" absolut inte var menat som kritik gentemot nya områdeschefen för äldreomsorgen i Eskilstuna.
– Inte alls. Hon ser en årlig kostnad på 700 000 kronor och ser med de pengarna en chans att rädda basbemanningen.
Mikael Edlund själv ser detta med en vårdhund med lite andra ögon, som en punkt på en lista över att kunna erbjuda brukarna inom äldreomsorgen "det där lilla extra". En liten men viktig punkt på listan som rymmer mer än "bara" chansen att få träffa en vältränad vårdhund.
– Jag är rädd för att den organisation som slutar jobba med det där lilla extra också är en organisation som slutar jobba för att utveckla verksamheten, säger han.
Sedan sköt man upp frågan om vårdhunden Nils fortsatta anställning till mötet 11 december för att i lugn och ro ta reda på om man alls kan besluta till förmån för en vårdhund, och alla brukare som den gläder, utan att det går i strid med lagstiftningen.
Nämnden sa nej till att säga upp vårdhunden, men törs samtidigt inte garantera att det är ett beslut för all framtid. Att man slår vakt om hunden nu är ingen garanti för åren bortanför 2019.
Samtidigt talar bristen på resurserna inom vård och omsorgen sitt tydliga språk och något egentligt svar på frågan vad nämnden kan spara in på i stället har inte Mikael Edlund:
– Det här är inget som Eskilstuna kommun kan lösa själv. Vi behöver stöd från staten och det är väl inte så troligt att vi får det när 44 procent av riksdagspartierna verkar inställda på att hellre sänka skatten i stället för att trygga välfärden.
Vårdhunden Nils tar all uppståndelse med ro, men hans matte Susanna Markkanen blev själaglad när hon nåddes av beskedet:
– Det är helt galet... alltså bra, det är jättebra, jublar hon. Och det är inte bara jag som jublar i dag.
Även enhetschefen på Tunagården, Anneli Carlsson är glad:
– Vilket klokt beslut.