Varför är det så viktigt att vara snygg? Det är en viktig fråga att fundera kring i dag när så mycket handlar om utseende. På sociala medier översköljs vi av bilder och även om det inte alltid framgår så tydligt är många vackra foton retuscherade. Fixade i Photoshop helt enkelt.
Eskilstuna har också en egen skönhetsdrottning i Yvonne Ryding som vann Miss Universum 1984. Upptäckt av Eskilstuna-Kurirens fotograf Lasse Larsson, för övrigt.
Birgitta Meurling, professor i etnologi vid Uppsala universitet, säger så här om värdet av att vara snygg:
– Om man lever i ett samhälle där skönhet premieras så vill man gärna tillhöra gruppen som får positiv bekräftelse. Men vi påverkas också av sociala medier, reklam och popstjärnor ... Som ung vill man gärna efterlikna dem man beundrar, till exempel.
Det finns förstås detaljer i vårt utseende som inte går att påverka. Längden till exempel. En del undersökningar visar att längre människor är mer framgångsrika än korta; de får lättare en viss typ av jobb. Men viktigast är kanske ändå att man ser frisk och vältränad ut och ser ut att må bra.
– Det sänder positiva signaler vid ett första intryck.
Så här har det förstås inte alltid varit. För hundra år sedan var själen viktigare än kroppen. Religionen hade en dominerande ställning i samhället.
Kyrkans budskap var att vi skulle pyssla om våra själar framför vårt yttre. Modet då var strikt och avskalat, fåfänga hyllades inte.
På 1600-talet fanns tio överflödesförordningar mot lyx. Mellan 1720 och 1794 utfärdades 58 överflödsförordningar som skulle motverka utsvävningar och lyxigt leverne. Här ingick till exempel silkesspetsar och släp på kvinnodräkter.
Vilka kvinnoideal har vi i dag? Sedan 1960-talet och fram till nu gäller att kropparna är slanka, nästan androgyna, långa och smala. Det gäller att se lagom vältränad ut.
Ett annat ideal är att se ung ut så länge som möjligt. På 50- och 60-talen blev kvinnor "tanter" när de fyllt 40. Då försågs de med kappa och hatt.
Skönhetsidealen varierar både kulturellt och över tid. Anders Zorns målningar från början på 1900-talet lyfter fram den mulliga kvinnokroppen och säkert kommer den kroppen tillbaka som ideal igen någon gång. Men då måste det kanske till kärva tider, där en fet kropp signalerar välstånd och pengar.
En intressant aspekt i det här är att anorexia nervosa, självsvält, inte finns i tider eller i kulturer där delar av befolkningen svälter.