Han borde på hörnet på Södergården tillsammans med sin fru Gunhild och in till dem var vi barn i byn alltid välkomna. Jag tyckte mycket om Gunhild också, hon var en varm famn att landa i när jag ramlat på cykeln eller bråkat med min bror. Hon hade alltid ett snällt ord över och bjöd på hemgjord jordgubbssaft och nybakade bullar.
Men med Walter var det något annat. Han var minst lika snäll som Gunhild men också den busigast vuxna människa jag någonsin träffat. Han hittade dagligen på hyss och jag var med två gånger när andra vuxna skällde ut honom för något roligt han hittat på.
Han fick alltid mig och mina kompisar att känna oss inkluderade och vi hade så roligt ihop. Jag längtade alltid ut på landet när helgen närmade sig för att leka med mina kompisar men också för att se vad Walter hittat på. Jag kan inte räkna upp alla gånger han förgyllde min dag och så var det fram tills jag blev vuxen och Walter och Gunhild flyttade in i ett äldreboende inne i stan.
I sommar vill vi intervjua din solstråle, någon som förgyller din dag med hemgjord saft eller ett riktigt gott skratt.
Mejla redaktionen på redaktion@ekuriren.se eller ring oss på 016-15 61 56 och tipsa oss om din fina granne, härliga mamma eller skojiga kompis, någon som gör det där lilla extra för dig eller någon annan i din närhet.
Som tack för hjälpen får du och din solstråle var sin biobiljett.