Vem blir tvåa och vem blir trea i årets räkning?

Nu i helgen ska vinterfåglarna räknas. Ett arrangemang som alltid äger rum under sista helgen i januari och som trots att det inte är en vetenskaplig undersökning ändå samlar in en del värdefull information.

Vinterfåglarnas vinterfågel.

Vinterfåglarnas vinterfågel.

Foto: Oscarsson Stefan

Övrigt2018-01-24 09:08

Det är hög tid att ladda fågelautomaterna med näringsrik mat. Om det inte skett redan.

Inte så mycket då för arrangemangets skull som för det faktum att nästan alla fåglar upplever riktigt tuffa tider både vad gäller kylan (i skrivande stund är det fem minusgrader) och det efterlängtade snötäcket som täcker i stort sett allt (också i skrivande stund är snötäcket decimeterdjupt).

Alla vet hur det kommer att gå i själva räkningen. Det är alltid talgoxen som är den talrikaste arten i regel tätt följd av blåmes, pilfink, domherre och grönfink. Just i fjol var det sidensvansen som lade beslag på femteplatsen så det finns alltid utrymme för förändringar lite längre ned på topplistan.

Sidensvansen gjorde den snabbaste klättringen på listan i fjol.

Just regionalt kan det variera något. I Skåne har man under de allra senaste åren sett ett paradigmskifte och här har pilfinkarna tagit över förstaplatsen och petat ned talgoxen till en andraplats.

I Jämtland har man väldigt gott om domherrar.

Under en räkning sammanföll den med just den helgen då bergfinken drog in över hela landet i så stora skaror att de var uppe på andraplats i hela riket.

– Vad vi vet i år är att gråsiskorna verkar vara väldigt många i år, och kanske kan bli vad bergfinken var för några år sedan, säger Niklas Aronsson, som är redaktör för tidsskriften Vår Fågelvärld.

– Hur många som tänker delta i år och rapportera till oss vet man aldrig i förväg. Det tror jag hänger helt på vad vi får för slags väder.

I fjol deltog nästan 21 000 i själva räkningen, men då betraktades vädret som en stor skuffelse.

– Finns inget att se vid matställena så är risken stor att rapporterna uteblir, så är det ju. Men vi märker ett klart och ökande intresse för fågel hos allmänheten.

Niklas Aronsson pekar på Birdlifes egen Facebookgrupp, Fåglar inpå knuten, som har över 37 000 medlemmar.

– Och det tillkommer mellan 800 och 900 nya medlemmar varje vecka.

Förhoppningen som Niklas Aronsson har handlar om att försöka väcka ett medvetande för fåglarnas villkor och kanske även få in vikten av fågelskydd.

Många av Facebookgruppens medlemmar kanske har börjat i liten skala med att ta fram den optimalt bästa fågelmaten hemma vid fågelmatningen, men återfinns kanske snart som en högljudd debattör för betydelsen av att förbjuda blyhagel för jägare, eller hur man slår vakt om viktiga födoplatser för skräntärnor eller andra kustfåglar.

– Vi har även projekt för fjällgås, kungsörn och ortolansparv.

Topp 30-listan från i fjol

I fjol var det så många som 20 829 rapportörer från hela landet som deltog i Vinterfåglar inpå knuten. Och så här fördelade sig skådandet i fjol. Siffran inom parantes var placering under 2016 års mätning:

1. Talgoxe (1) 159 632

2. Blåmes (2) 120 102

3. Pilfink (3) 110 088

4. Domherre (4) 68 255

5. Sidensvans (19) 61 548

6. Skata (7) 51 359

7. Kaja (9) 51 272

8. Grönfink (5) 50 457

9. Koltrast (6) 49 371

10. Gråsiska (12) 36 766

11. Gråsparv (11) 36 078

12. Gulsparv (9) 34 758

13. Nötväcka (13) 28 200

14. Stjärtmes (23) 18 467

15. Stor hackspett (17) 16 613

16. Steglits (15) 16 317

17. Entita (17) 15 511

18. Grönsiska (10) 14 924

19. Nötskrika (16) 11 051

20. Talltita (20) 11 033

21. Kråka (27) 10 582

22. Tamduva (24) 10 187

23. Bergfink (13) 9 593

24. Björktrast (29) 9 396

25. Stenknäck (22) 8 862

26. Bofink (21) 8 685

27. Svartmes (25) 8 589

28. Ringduva (26) 7 898

29. Rödhake (28) 6 410

30. Råka (30) 5 726

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!