Chefen för vatten och avlopp i Eskilstuna, Admir Ibrisevic, började med att beklaga den senaste tidens problem med dricksvattnet när Eskilstuna energi och miljö höll presskonferens på onsdagseftermiddagen – en vecka efter bakterielarmet.
‒Vi beklagar det som inträffat och jobbar för att återställa kvaliteten, säger han.
Det var i onsdags för en vecka sedan prover på Eskilstunavattnet visade för hög bakteriehalt. Proverna hade i sin tur tagits två dagar tidigare.
När provresultatet stod klart ringade Eskilstuna energi och miljö in ett större område i Eskilstunas centrala, östra och norra delar där invånarna uppmanades koka sitt kranvatten. Kokningsrekommendationerna för vatten som ska användas till dryck och mat gäller fortfarande och tills vidare i drabbade områden.
Samma dag som larmet kom startades spolningar av ledningsnätet på flera håll i Eskilstuna för att få bort de koliforma bakterier som letat sig in. I fredags togs nya prover som visade på viss förbättring av kvaliteten och på fredagskvällen började även Eskilstuna energi och miljö att utöka kloreringen av dricksvattnet. I tisdags, den 10 oktober, togs ytterligare prover som visade att åtgärderna gett effekt.
‒Vattnet kloreras kontinuerligt men nu har vi beslutat om att förstärka kloreringen på ett par ställen för att skynda på processen. Våra åtgärder har gett önskad effekt och vi ser en generell förbättring av vattenkvaliteten, säger Admir Ibrisevic.
Enligt tidigare uppgifter till Eskilstuna-Kuriren har det prov som visat på otjänligt vatten tagits i trakterna av Kjula. Exakt hur och var bakterierna kommit in i vattensystemet är dock höljt i dunkel. Enligt VA-chefen Admir Ibrisevic har de koliforma bakterierna troligen tagit sig in via ytvattnet eftersom ingenting tyder på att det finns någon fekal påverkan, det vill säga spår av avloppsvatten, i dricksvattensystemet.
‒Troligen är det ytvatten som kommit in i distributionssystemet i samband med någon störning eller något driftarbete, säger Admir Ibrisevic.
Var detta har skett kan han inte säga och det kanske aldrig heller kommer att bli klarlagt. Ytvatten kan tränga in i samband med grävjobb och ledningsarbeten och en möjlig orsak är den läcka som uppstod på Carlavägen i centrala Eskilstuna den 28 september, ungefär en vecka innan bakterierna upptäcktes.
‒Vi kan inte säga att det är den läckan men vi kan inte heller utesluta det. Det går inte att i efterhand säkerställa exakt plats där ytvatten kommit in i systemet, säger Ibrisevic.
I Eskilstuna finns det drygt 600 kilometer ledningar i marken. Enligt Admir Ibrisevic är det emellertid inte avgörande hur skicket är på själva ledningarna eftersom många andra faktorer spelar in för hållbarheten.
‒Det är inte bara en fråga om ledningarna är nya eller gamla utan vad som händer runt omkring dem. Marken rör på sig och mycket påverkar systemet. Har det varit mycket varmt och sedan blivit kallt, har det regnat mycket och så vidare. All påverkan har betydelse.
Enligt Admir Ibrisevic ska de vattenledningar som används i dag och som är gjorda i plastpolyeten, hålla i hundra år eller mer.
‒Vi reinvesterar i den takt vi orkar och kan. Livslängden på ledningarna, driftstörningar, statistik och annat prioriterar i vilken ordning vi kommer att förnya ledningarna.
[fakta nr="1"]
[scribble path="/event/2682590/30029"]