Tidigare anställda som vi har pratat med, uttrycker att de slutat på avdelningen på grund av en osund arbetsmiljö, som bland annat berodde på misstro till ledningen. Är det något du känner till?
– Att det har funnits meningsskiljaktigheter, vet jag. Men att folk har slutat av misstro eller att det generellt skulle vara en osund arbetsmiljö, är inte tydligt. Däremot har vi gjort insatser på området, som ger resultat.
Varför har man gjort insatser, om det inte fanns några brister?
– Du får dra de slutsatser du vill, men det är klart att när vi gör en förändring i ledningsstrukturen så är det inte bara utifrån en ekonomisk bedömning, utan en helhetsbedömning.
– Allmänt har vi gjort förändringar kopplat till det här. En del var att tillsätta en tydlig arbetsledare på plats för att skapa stabilitet i verksamheten. Dels har vi säkrat rekryteringar och bytt förvaltningsledning. Vi har sett till att det finns en tydlig arbetsledning på plats, tidigare fanns det en otydlighet i organisationen.
Du känner alltså inte till att flera medarbetare upplevt brister i arbetsmiljön?
– Det har varit ett hårt tryck på verksamheten så vi har skjutit in många konsulter. Det är ju också något som kan skapa oro. Men om vi har avslutningssamtal och individen inte säger något, vad ska man reagera på då?
Enligt de vi har pratat med, så har både chefer och socialnämnden kontaktats på grund av de upplevda problemen. Har du blivit kontaktad?
– I ett fall blev jag kontaktad av en medarbetare. Ett antal medarbetare gjorde också en skrivelse och på den agerade både jag, enhetschef och avdelningschef. Det är bland annat utifrån den som vi har gjort insatser.
Och den skrivelsen rörde arbetsmiljön?
– Ja, det var så man beskrev det. När vi träffade gruppen så var delar av gruppen väldigt förvånad, de förstod ingenting. Så om det var hela gruppen eller om man valde att sätta flera namn under, det kan jag inte svara på.
Enligt Akademikerförbundet SSR önskade de, under perioden, en oberoende arbetsmiljöutredning på avledningen. Stämmer det att kommunen först höll med om det, men senare ändrade tycke?
– Det är rätt. Man gjorde en analys på HR-avdelningen och kom fram till att det inte ger effekt att göra en generell utredning på hela avdelningen, när det handlade om individer. Därför jobbade man med företagshälsovård på individnivå. Vi har inte gett dem några löften och har återkopplat på centralsamverkan vad vi valt för åtgärder. Man var nöjd med svaret, det var ingen av fackliga organisationerna som hade några synpunkter på det.
Är det inte allvarligt i sig att ett fackförbund har bedömt arbetsmiljön som oroväckande?
– Vårdförbundet tyckte också det i den situationen, men det viktiga är att vi har vidtagit åtgärder. En allmän stor utredning har vi inte gjort, men min upplevelse är att alla insatser vi gjort sammantaget, har skapat en mycket stabilare organisation.
Har medborgarna påverkats negativt av situationen som varit?
– Jag har inte fått någon signal av att medborgare har drabbats, säger Håkan Bergsten.
Magdalena Palmcrantz, avdelningschef på individ- och familjeomsorg, menar att konflikter inte är utmärkande för personalavhoppet under våren.
– Jag kan inte säga vilka som slutade på grund av konflikter, men jag skulle inte säga att det var flera. Vi har haft stora omorganisationer på socialförvaltningen och det leder till en rörelse, då kan det också bli konflikter. Flera har ju också gått till andra jobb inom kommunen eller i gått pension.
Hur ser du på att anställda har slutat på grund av konflikter?
– Alltid när man jobbar med konflikter så jobbar man på att lösa dem. När man kommer till en väg där det inte går, är det den enskilda medarbetarens val, säger Magdalena Palmcrantz.