– Jag vågar påstå att vi har Sörmlands största loppis!
Orden är Mats Karlssons. Tillsammans med grannen Marianne Holm driver han Mellösa Prylmarknad, en 600 kvadratmeter stor butik utanför Flen. Varken Marianne eller Mats var ursprungligen hängivna second handfantaster.
– Tidigare tyckte jag att det var skämmigt med begagnat, berättar Mats. Det tycker jag inte längre, det har ju blivit modernt med återvinning.
Duon tackar "Bytt är bytt" och liknande tv-program om antikviteter för det ökade intresset.
– Många ungdomar är nostalgiska. De kan haffa ett prydnadsföremål och säga "en sådan hade min mormor", berättar Mats.
– De köper mycket kläder också, eftersom det har blivit inne, säger Marianne.
Hur startade det hela?
– Från början, 2003, var det hennes gubbe och jag som köpte fastigheten som en investering, berättar Mats.
I de båda parens regi utvecklade sig snart en egen regelrätt loppis. Mats fru, som även hon heter Marianne men Norén i efternamn, sköter all ekonomi och bistår maken i arbetet med de dödsbon som merparten av butikens varor härstammar ifrån.
Marianne Holm är Mellösa Prylmarknads ansikte utåt.
– Jag pysslar om i butiken, håller rent och snyggt och sköter försäljningen, berättar hon. Det fyller även en social funktion för mig efter att min man Sven-Erik gick bort. Jag tycker om att prata med folk.
Marianne tittar sig omkring och berättar att det enorma utbudet av prydnadsartiklar, husgeråd och möbler blandas upp med en del nya leksaker och porslin från grossister.
Butiken är välbesökt av stockholmare med sommarboende i trakten. De har upptäckt de låga priserna och köper på sig möbler. Prisnivån lockar stundom även till sig personer med avsikt att sälja vidare, och duon släppte en gång ifrån sig en ovanlig Pippi Långstrumpfigur, signerad ingen mindre än Lisa Larson, för några ynka hundralappar. Enligt uppgift såldes den därefter på en sommarloppis i Östergötland. Köparen, som glatt hivade fram fyra tusenlappar, avsåg i sin tur att nästintill dubblera den prislappen vid försäljning i Stockholm.
Marianne och Mats har inga som helst problem med att andra gör sig en hacka på deras föremål. Snarare anser de att dylikt antikkunnande förtjänar ekonomisk utdelning.
– Vi tyckte ändå att vi hade huggit till som fasen när vi sa 400 kronor, berättar Mats. Den prutades ner till 300 kronor och jag sa "ja, ta'n då!". Den var inte speciellt snygg heller...