Utanför aulan surrar gymnasieeleverna i väntan på att gå in i föreläsningssalen. De ska få höra om forskningen som bedrivs här.
— De är i den åldern där man funderar över vad man ska bli. Vi vill visa att forskning är spännande och intressant, och att det faktiskt finns möjligheter att göra karriär som forskare, säger Sofia Norling som är kommunikatör vid Mälardalens högskola.
— Det finns en bild av forskare, att det är typ Einstein som sitter i ett laboratorium. Men det här är vanliga killar och tjejer, som har en passion, som brinner för något,
Dagen har delats upp i två pass. Under förmiddagen har elever från samhällsorienterade gymnasieprogram fått lyssna på forskare med inriktning på just samhälle, ekonomi och kultur. Under eftermiddagen får elever vid natur- och teknikorienterade program lyssna på forskare som riktat in sig på energi, teknik och innovation.
En av dem är Elena Tomas-Aparicio som forskar på hur man kan minska energiförluster – ett ganska komplicerat ämne.
— Vi vill visa att vi har en stark forskning på MDH. Sedan får man ju ta det hela på en mer populärvetenskaplig nivå just i dag. Men eleverna är intresserade av klimatfrågor, det märker man, säger hon.
En bit bort står Rikard Lindell, som forskar i datavetenskap, och förbereder sin föreläsning. Han drar med fingret över pekskärmen, och sätter igång ett ljudspår. Snart är flera ljudspår igång, och musik fyller föreläsningssalen. Programmet han visar upp han själv skapat som en del av sin forskning.
— Det är en ny gränssnittsteknik, helt utan fönster och flikar som det brukar vara i musikprogram. Jag ska prata om att man kan se kodning som ett designmaterial, hur man går från prototyp till produkt, säger Rikard Lindell.
Han ska också visa gymnasieeleverna hur man kodar.
— Jag ska göra en liten miniprogramering live. Det är nästan lättare att visa än att prata om det.
Vi frågade några elever om de funderat på att forska. Till höger kan du läsa deras svar.