Denna vecka kan det bli klart med ett nytt nationellt löneavtal för landets cirka 18 000 poliser. Ett slutbud är lagt och före februari månads utgång väntas de regionala löneförhandlingarna kunna ta fart.
Det senare är frukten av det nya kollektivavtalet som arbetstagarorganisationerna och Arbetsgivarverket tecknade i höstas. Enligt Polisförbundet ökar avtalet chansen för många poliser till lönelyft över arbetsmarknadens märke 2,2 procent. Särskilt fokus är satt på medlemmar som efter minst sex år i jobbet ännu inte kommit upp i en grundlön på 26 800 kronor.
Lönefrågan har länge varit en av fackets käpphästar. Den är ännu hetare i dag när många poliser känner sig lågt värderade och lämnar yrket.
– Vi har traditionellt varit väldigt trogna arbetsgivaren och inte så benägna att byta jobb. Nu ser vi en betydligt större rörlighet, särskilt bland yngre poliser, säger Polisförbundets andre vice ordförande Christer Palmkvist.
I början av 2000-talet var polismedellönen den högsta inom den statliga sektorn. Sedan dess har den halkat efter i utvecklingen.
– Nu ligger vi cirka 3 000 kronor under medel. Det är fullständigt orimligt.
Enligt SCB är den genomsnittliga polislönen i dag cirka 32 000 kronor i månaden inklusive tillägg. Men lönerna sätts individuellt och skiljer sig kraftigt åt också mellan storstad och landsbygd. Det finns unga poliser som lönemässigt har sprungit förbi kolleger som har flera års erfarenhet i yrket.
Inom rättsväsendet är det enligt SCB bara kriminalvårdare som har en lägre snittlön än poliserna. Jämfört med andra blåljusyrken hamnar polisen mitt emellan kommunala brandmän, som har en lägre snittlön, och landstingets ambulanssjukvårdare som tjänar mer. En statsanställd kommunikatör kan tjäna upp emot 6 000 kronor mer i månaden än polismannen.
Polismyndigheten har tydligt flaggat för att den inte har råd att fullfölja den utlovade lönesatsningen. Christer Palmkvist har dock goda förhoppningar om att staten ska skjuta till vad som krävs.
– Inom det politiska etablissemanget bjuder man nu över varandra med såväl fler poliser som högre löner. Vi ser en helt annan acceptans och förståelse från samhället för att polisen måste stärkas.
Facket och Polismyndigheten dividerar också kring möjligheten att skapa karriärvägar inom polisen som inte kräver ett chefskap för höjd lön. Det ska bidra till att göra yrket mer attraktivt och att behålla kompetensen.
Mycket kompetens har redan gått förlorad när äldre poliser har nekats möjligheten att trappa ner arbetstiden fram till pensionen.
Tidningen har pratat med Holger, 62. Han har arbetat som polis i Sörmland i många år och har lång erfarenhet av bland annat utredning av våldsbrott. Han ansökte hos Polismyndigheten om delpension.
– Men jag fick nej, så nu går jag i förtid. Jag känner mig desillusionerad.
Enligt facket är det av kostnadsskäl som Polismyndigheten bromsar denna möjlighet. Martin Ulvenhag är de sörmländska polisernas fackliga företrädare:
– Tänk vad mycket polisen hade kunnat tjäna på att behålla dessa äldre poliser, om så bara på 50 procent, som de resurser de är och som mentorer för unga poliser. 2015 fick knappt någon möjligheten till delpension, i fjol något fler.
– Men många får bara gå hem. Det övergår mitt förstånd.