DET GÅR inte att låta bli att fortsätta att vara stum av beundran för den långa Torshällagolfarens kyla.
Likt förra superstjärnan Annika Sörenstam saknar Anna helt nerver.
För så måste det förstås vara.
Hur ska man annars förklara att hon under sitt debutår som proffs redan vunnit två tunga titlar.
Många av Nordqvists kollegor spelar en hel karriär utan att få lyfta någon buckla. Anna har redan två och fler lär det bli. Var så säkra.
DET HETER som bekant Svenska Dagbladets Bragdmedalj.
Titeln gör direkt klart vad det handlar om.
Den som får priset ska ha presterat något oväntat, fantastiskt, förtjänstfullt … något bragdartat.
Det har Anna gjort. Hon har kommit från ingenstans och blivit en vinnare.
Åtminstone tror jag det är så de flesta känner när de hör hennes namn.
Vi som skrivit om henne i alla år vet förstås att hennes succé inte är en slump. Hon har lagt ner år av slit och stentuff träning för att vara där hon är i dag.
Anna har blivit en superstjärna och mångmiljonär så snabbt att storyn lätt skulle platsa i Buster.
Nordqvists resa så här långt är inget annat än en jättesuccé.
JAG TYCKER Anna ska ha guldet på tisdag.
Men jag är långt ifrån säker på att det blir så. Tror dock att hon har större chans att blidka SvD-juryn än hon har när det gäller svenska folkets utmärkelse, Jerringpriset, som hon är nominerad till i januari.
Där faller Anna på att hon inte är folkkär och förmodligen heller aldrig blir det på samma sätt som till exempel skidskytten Helena Jonsson, simmaren Sarah Sjöström, Zlatan eller tennisstjärnan Robin Söderling.
Just Robin kan bli svåraste hindret till bragdguldet på måndag.
Det Robin gjort i år genom att ta sig till final i franska öppna där han bland annat slog ut underbarnet Rafael Nadal är också en bragd.
Men Söderling vann ingen titel.
Det har Anna gjort.
Dubbelt upp …