De är inte så lätta att hitta, vare sig i vinlistorna på krogen eller i hyllan på Systembolaget. Finns det några alls rör det sig ofta om ett synnerligen påvert utbud. Intresset är helt enkelt förvånansvärt lågt för dessa ljusskimrade doldisar.
De förtjänar sannerligen ett bättre öde. Det är inga viner som skriker högt, men de fungerar i sammanhang där det normalt sett kan vara lite klurigt att hitta rätt. Som till kräftor till exempel.
De känns ljusa, lätta och luftiga, med en okomplicerad charm som är lätt att ta till sig och i de bästa fallen en smak som stannar kvar länge i gommen. En slags timid finstämdhet som åtminstone jag tycker är oerhört sympatisk.
Från 1800-talet och fram till andra världskriget producerades det faktiskt mer vitt än rött vin i Bordeaux - så rötterna, kunnandet och traditionerna finns där. De vanligaste druvorna är sémillon och sauvignon blanc. De dyraste och allra bästa exemplen kommer från regionen Pessac-Léognan, men man hittar många godingar till lite billigare pris från Graves, samt ännu lite enklare (men ändå goda) från Entre-Deux-Mers.
Mitt förslag är helt enkelt att du ger dig själv chansen att upptäcka denna vita lilla bubblare. Ge dig inte förrän du hittar en flaska, öppna dina sinnen, dofta, smaka och känn efter. Kanske blir du lika förtjust som jag.
Mia Gahne/TT