Att SSAB väntade till efter helgen med att lansera sin satsning på ny stålproduktion som släpper ut vatten i stället för koldioxid var för att ingen troligtvis hade trott på det den 1 april. SSAB:s vd skrattade när han sa det, men faktum är att det låter kanske lite för bra för att vara sant.
Så på måndagen presenterades de nya planerna på en presskonferens tillsammans med LKAB och Vattenfall. Det är många år kvar innan det kan bli verklighet, men idén är att utveckla en metod att producera stål av järnmalm genom att tillföra vätgas i stället för koks. Om det fungerade skulle det inte ge några koldioxidutsläpp alls, utan bara utsläpp av vatten.
– Jag ser det här som ett potentiellt storskaligt tekniksprång för att lösa en av de stora nackdelarna med dagens stålproduktion, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.
Först ska en förstudie göras. Om det fortfarande håller efter det ska en testanläggning byggas. Troligtvis i norra Sverige nära LKAB:s järnmalm och nära till mycket elkraft som projektet kommer att kräva.
– Vattenfall bygger ut vindkraften där uppe mycket, säger Martin Lindqvist.
Om vindkraft byggs i den sörmländska skärgården, skulle Oxelösund kunna vara ett alternativ för pilotanläggningen?
– Man ska aldrig säga aldrig. Det är ingen omöjlighet, men låt oss se vad som händer, det är ett långsiktigt projekt.
Men Martin Lindqvist betonar att projektet, även om det skulle innebära att koksverk och masugnar inte längre behövs, inte utgör något hot mot Oxelösund.
– Då får vi investera i den nya tekniken i Oxelösund i så fall. Men låt oss först se ett, om det är praktiskt genomförbart, två, om det är kommersiellt gångbart.
Varken han eller närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), som också var med på presskonferensen, tror att den nya metoden hotar arbetstillfällen.
– Det här kan snarare skapa jobb eftersom det ökar konkurrenskraften, säger Mikael Damberg.
Men det är en dyr historia som kommer att kosta miljardbelopp. Stöd behövs från statligt håll, både politiskt och finansiellt. Exakt hur mycket vet de inte än.
Mikael Damberg ville inte heller spekulera i hur mycket pengar det kommer att handla om. Men han tror att både Europa och världen är intresserade av det tekniksprång som detta skulle innebära.
– Vi skriver ett helt nytt kapitel här med nollutsläpp som mål. Sverige skulle bli ledande i ny teknik. Efter Paris är de här frågorna mycket hetare än tidigare.