Egentligen skulle man kunna sammanfatta Ingemars liv med ett enda ord – motorer.
– Så är det, motorer har verkligen präglat mitt liv, säger Ingemar som började meka med sin moped respektive motorcykel innan han satte tänder och händer i den Opel Kapitän som stod körklar till 18-årsdagen.
– Det var en gammal taxibil som jag helrenoverade, det var väldigt lättraggat med den bilen, intygar vår jubilar och får något drömskt i blicken.
– Vi var ett par killar som hade Kapitäner och vi blev väl lite av ett eget gäng i gänget, tillägger han.
Från 18 till 20-årsåldern tillhörde nämligen Ingemar Eskilstunas raggargäng som på den tiden bestod av ett 50-tal bilar av huvudsakligen amerikansk modell.
– Vi samlades ofta vid den gamla busstationen eller på Smörtorget innan vi körde runt på stadens gator. På helgerna drog vi iväg till någon logdans, oj vad roligt vi hade, säger Ingemar.
Var det inte mycket fylla och bråk?
– Nej då, vi skötte oss och var nyktra. Det var bilarna och brudarna som lockade.
Det blev bara två år i raggarsvängen för jubilar innan det blev familjebildning och vuxenliv.
– Inger och jag var grannar här i Lindhaga och 7 december 1963 gifte vi oss i Fors kyrka, säger Ingemar.
Vilket alltså innebär att herrskapet firar guldbröllop på Ingemars 70-årsdag – snacka om högtidsdag.
– Jo, vi firar dubbeln med öppet hus här hemma på födelsedagen, avslöjar Ingemar.
Att meka med bilar kanske kan låta lite trist för somliga, men Ingemar har trivts kanonbra på jobbet.
– Ett kreativt och roligt jobb där man hela tiden skapade något. Vi renoverade hela bilar och fick dem att gå – i dag handlar det mest om datorer och det är inget för mig. Min största renovering var en Opel som kört genom isen på Mälaren, den höll farsan och jag på med i en månad.
– Mitt häftigaste och märkligaste jobbminne är från 1978 då vi var tio montörer från Sverige som besökte Lada-fabriken i ryska Togliatti. Ryssland var stängt på den tiden och fattigdomen var enorm. Samtidigt var vi VIP-gäster överallt, vi gick förbi alla köer, allt var gratis och vi levde som kungar i två veckor.
En natt för sju år sedan mådde Ingemar risigt och tog en taxi till akuten på Mälarsjukhuset – väl framme tuppade han av just innanför dörrarna.
– Där och då fick jag min infarkt och först en vecka senare vaknade jag upp i sjuksängen. Det blev nästan en månads sjukhusvistelse och efter den dagen slutade jag jobba direkt, säger Ingemar som numera har en hjärtstartare (ICD) inopererad.
– Jag var på andra sidan i tio minuter, men har mått väldigt bra efter operationen och man får tacka forskningen att man fortfarande lever, konstaterar han.
I dag hjälper han sönerna genom att hålla ordning runt verkstaden i Vallby och kallar sig firmans trädgårdsmästare.
– Jag har engagerat mig i den lokala hjärtlung-föreningen, jag är med i styrelsen och är instruktör för hjärt- och lungräddning.
– I övrigt blir det danskryssningar till Finland och Åland titt som tätt, vi går på revyer och teater, hälsar på dottern med familj i Töreboda och försöker ta vara på tiden på bästa sätt, säger Ingemar.
Vi gratulerar såväl Ingemar som Inger och önskar dem ett riktigt härligt dubbelparty i Lindhaga.