Vi fick ett läsartips om en kvinna som var lucia i Eskilstuna någon gång på 30-talet och när vi når henne får vi, efter en del övertalning, hälsa på hemma hos Elsie i den elegant möblerade lägenheten i Nyfors.
– Jag var en blyg ung flicka på den tiden och var tveksam till att ställa upp, men när direktören frågade vågade man väl nästan inte säga nej, säger Elsie som inte hann göra några som helst förberedelser inför sin debut som lucia.
– Nej du, jag fick den där förfrågan samma dag och de skaffade snabbt fram en luciadräkt och en krona med levande ljus, fortsätter Elsie.
Trots allt minns hon den där dagen i nuvarande stadshuset mest med glädje.
– Operasångaren Folke Andersson sjöng luciasånger och vi tågade in i den nuvarande fullmäktigesalen efter honom. Visst är det ett roligt minne, säger Elsie.
Hennes arbetskamrater var dock rätt avundsjuka över att hon blev utvald som lucia.
– Så var det, strax efter lucia hade vi personalfest och alla utom jag blev bjudna, säger Elsie och vi konstaterar att avundsjuka och mobbning förekom även på 30-talet.
Varför valde direktören just dig?
– Det vet jag inte, men jag hade blont och rätt snyggt hår. Det kanske var därför...
När vi söker i Eskilstuna-Kurirens gamla tidningslägg kan vi dock inte hitta några bilder från luciafirandet från 1935.
– Det togs inte så mycket fotografier på den tiden, jag har inte heller några bilder på mig som lucia, säger Elsie som redan då kilade stadigt med sin blivande make Sven.
– Han var nog också lite tveksam till att jag skulle ställa upp, erkänner hon.
Elsie blev kvar på Statt några år innan det blev giftermål och så småningom kom barnen Rolf och Margareta.
– Jag skötte hem och familj under många år och sedan har jag mest jobbat med sådant som inte varit lönsamt och gett pensionspoäng, säger Elsie och skrattar.
Hon har suttit i såväl kommun- som kyrkofullmäktige för Folkpartiet, arbetat ideellt med svenska kyrkans mission och varit kyrkvärd i Fors kyrka i drygt 30 år.
– Jag slutade som kyrkvärd i fjol, det var dags tycker jag, säger Elsie som fick blommor och en fin bibel i avskedsgåva.
Vi sitter vid vardagsrumsbordet och Elsie bjuder på makalöst gott julgodis bestående av choklad, russin och nötter.
– Jag gör julgodis varje år och i går bakade jag.
Klarar du dig fortfarande helt själv?
– Ja det gör jag. Och jag går på långpromenader nästan varje dag.
Hur firar du lucia?
– Då går jag på någon av de två luciaföreställningarna i Fors kyrka. Det gör jag varje år.
När jag promenerar mot redaktionen är jag så där härligt upprymd och tänker att Elsie mycket väl skulle platsa som lucia än i dag.
Att det har gått 77 år sen förra gången går bara inte att fatta.