Jag bor nära Stadsparken i Eskilstuna. Därför var det naturligt att jag emellanåt gick där med barnvagnen under min föräldraledighet.
Under en sådan promenad, på våren, såg jag ett sällskap i det där bersåliknande utrymmet alldeles intill Nybron. En kvinna, några män och ett barn i barnvagn. De vuxna drack öl ur burk. Barnet satt stilla för sig.
Någon timme senare, på väg tillbaka genom parken, såg jag samma sällskap igen. Lite gladare, lite vingligare, betydligt mindre hämmade och med barnet i släptåg förflyttade de sig till picknickborden som stod längre in i parken, på den öppna ytan närmare dåvarande Å-bryggan. Nu plockades de starkare dryckerna fram, med tillhörande groggvirke.
Socialrealism av detta slag är ingen nyhet. De flesta har sett den. Inte desto mindre är vissa politiker hopplöst insvepta i självbedrägeri när de hanterar dessa frågor.
I förra veckan beslutade Eskilstunas fullmäktige med röstsiffrorna 41-38 att fortsatt tillåta alkohol i Stadsparken och på Strömsholmen. Ett av gruppledare Arne Jonssons (C) argument för beslutet var att även de som inte har råd att sitta på uteserveringarna "får möjlighet att njuta ett, eller rent av ett par, glas vin med goda vänner en vacker sommarkväll".
Det är möjligt att Jonsson har sett den där vackra vinkvällen i en Eskilstunapark på riktigt, och inte förväxlar den med någon Jane Austen-roman. Men närvaron av den där andra, fulare varianten borde vara vägledande för den politiker som fokuserar på frihet och jämlikhet.
Det saknas inte tillfällen att dricka. Alkoholkonsumentens frihet är på det hela inte hotad. Några planer på att torrlägga Eskilstuna finns inte. Den ofrihet som alkoholen kan orsaka, exempelvis för hos den lilla människan i barnvagnen, är däremot total.
Personligt ansvar kan inte drivas fram med offentliga beslut. Däremot ingår regler och ordningsföreskrifter i samhällets signalsystem som formar normer och värderingar. Här säger Eskilstunas kommunledningskontor det som behöver sägas: Kommunen ska arbeta för fler alkoholfria miljöer. Parkerna ska vara till för alla, även för barn. Möjligheten att dricka alkohol i de två parkerna sänder motstridiga signaler till medborgarna. Det blir en oklarhet om vilket beteende som är önskvärt.
Politikerna är inte riktigt med. Men röstsiffrorna inger ändå hopp. Insikten om behovet att skärpa den lokala alkoholpolitiken blir allt mer utbredd.
Droppen får urholka stenen.