Bakgrunden är att var femte 15-åring inte når upp till den läsnivå som krävs för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper, vilket får förödande konsekvenser och påverkar resultaten i så gott som alla ämnen. Det är helt enkelt skillnad på att kunna läsa och på att förstå vad man läser, där det senare är en förutsättning för att kunna "plugga", och dit kommer man inte förrän man har plöjt cirka 40 kilometer text.
Bristerna i läsförmåga är inte bara ett problem för att det påverkar skolarbetet och framtida karriärmöjligheter, samt gör att nästa generation riskerar att gå miste om hela den fantastiska världslitteraturen. Det faktum att runt hälften av ungdomarna aldrig läser böcker spontant, och att allt färre föräldrar högläser för sina barn, gör att många hindras ifrån att vidga sina vyer.
Det är via litteraturen vi lär oss att byta perspektiv och leva oss in i hur andra människor tänker och känner. Där historieböckerna förser oss med fakta hjälper skönlitteraturen oss att förstå vår historia. Oavsett hur många siffror och årtal vi rabblar, är det Karl-Oskar och Kristina som ger de en miljon svenskar som emigrerade till Amerika ett ansikte. På samma sätt var det Erich Maria Remarque som gjorde första världskrigets leriga skyttegravar verkliga.
Att läsa litteratur handlar om att öva på att inte bara se det man har framför ögonen, utan vidga sin föreställningsvärld till det som bara finns i fantasin. Och det räcker inte att barnen läser själva. Intresset för det skrivna ordet behöver väckas långt tidigare, genom högläsning. Inte minst eftersom böckerna gör underverk med våra ordförråd och ger oss en känsla för grammatik.
Det är här regeringens lässatsning kommer in i bilden. Även om den bara är i sin linda, och det är oklart exakt hur den kommer att utformas, är god läsförståelse nyckeln till att förbättra kunskaperna i såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap och humaniora, och därmed även till att Sverige ska kunna behålla sin globala konkurrenskraft. Då håller det inte att svenska elever, enligt Pisa-undersökningarna, på tio år har rasat från femte till tjugonde plats i läsförståelse, och att mycket lite tyder på att kurvan håller på att vända.
Därför måste lässatsningen kompletteras med en attitydförändring, där vi slutar försöka motivera barn och ungdomar att läsa med att det är kul. Dels för att det ger intrycket av att läsning är frivilligt. Dels för att alla inte kommer att trollbindas av böcker, precis som att alla inte gillar matematik.
I stället bör vi följa författaren Lotta Olssons råd och ställa eleverna inför fullbordat faktum: "Skönlitteratur är viktigt, oavsett vad du tycker. För du behöver läsa. Språk är makt."
Svårare än så är det inte.