Varför tar Socialdemokraternas partiledare så sällan upp främlingsfientligheten i sina tal? ”Jag förstår inte den frågan”, svarade Håkan Juholt efter att ha sagt att han ofta talar om sådant som är viktigt för integrationen: skolan, arbetslösheten, välfärden.
Därmed gav han sina kritiker rätt. Juholt förstår verkligen inte frågan, även bortom ”varför…?” Han väljer att se främlingsfientlighet inte som en uppsättning värderingar som man behöver ta ställning mot direkt, utan uteslutande som en följd av tillkortakommanden på en rad politikområden. Det synsättet ligger långt från det som socialdemokratiska partiledare har manifesterat genom åren.
Håkan Juholt sade också att han har insett att han inte längre kan presentera lösningar på samhällsproblem i samma stund som han identifierar dem. Hur det ska påverka hans uppträdande framöver är oklart, men redan analysen träffar fel.
Det som har grundlagt Juholts problem är en rad strategiska missar. En var utrensningen av erfarenhet från partiledningen. En annan var markeringen i våras att självkritikens och den politiska omprövningens tid var över.
Därefter har Juholt ägnat sig i huvudsak åt att tala till partiets kärna och att planlöst jaga missnöjesopinioner. Järnvägens aktörer är dåliga på att sköta trafiken när det snöar och elen är för dyr. Återreglera, säger Juholt.
Pensionerna sjunker något, dels på grund av sämre ekonomi, dels för att folk lever längre. Oacceptabelt, slår Juholt fast och kräver omförhandling av pensionsöverenskommelsen med hot om att Socialdemokraterna annars lämnar den. Ett par ägare till offentligt finansierad äldreomsorg där det avslöjas brister skatteplanerar och tjänar mycket pengar. Bort med riskkapitalbolagen och stoppa vinstutdelning, ropar Juholt.
Och förresten så fungerar inte mobiltäckningen överallt. Alltså ska operatörerna tvingas fixa detta.
När journalister sedan ställt följdfrågor om hur, när, med vilken prislapp samt undersökt hur det egentligen står till med S-ledarens faktaredovisning har det blivit juholtare.
Lösningen kan alltså inte vara, som Juholt antyder, att bli ännu grundare, ännu sämre på hur-svaren. I stället krävs framför allt tre saker: 1. Håkan Juholt måste minska sitt pratande med åtminstone hälften. 2. Socialdemokraterna måste göra grundjobbet – utforma en politik för helheten som hänger ihop, där alla luckor fylls och där alla frågetecken rätas ut. 3. Partiet måste välja sina fokusfrågor och ingångar i dem – problem, mål, verktyg – som alla partimedlemmar förstår och kan förmedla utåt. Lär av Moderaterna.
Om Socialdemokraterna ska ha en chans 2014 måste de börja nu.