Ett bättre sätt att tala om invandring

av Alex Voronov
Det var i maj. Kvinnan lyssnade noga på mina argument för varför hon borde fylla i Strengnäs Tidnings valenkät, sa ”nej tack” och gick vidare. Men så stannade hon efter några meter, tittade på mig och sa det: ”Jag kommer att rösta på Sverigedemokraterna”. Och så lade hon till: ”Jag bor i Södertälje.” Det sista var förstås tänkt att tolkas ”Jag vet vad det innebär att bo bland en massa invandrare. Så vill jag inte ha det.”

Signerat2010-11-25 08:56

Hon trodde säkert på uppriktigheten i sitt argument. Det är också så många kommunpolitiker från andra partier inledningsvis reagerade på Sverigedemokraternas framgångar i en del invandrartäta kommuner. Det talades om ”misslyckad integration” och idkades självkritik över otillräckligt lyssnande på dem som blev SD-väljare.

Och nog känns det som om denna standardförklaring fungerar i analysen av valutslaget i Södertälje. 43 procent av kommunens invånare har utländsk bakgrund, varav hälften har rötterna i Irak, Syrien och Turkiet. Sverigedemokraterna fick 7,9 procent i kommunalvalet.

Men hur förklara partiets 7,7 procent i Olofström? Den största utomeuropeiska folkgruppen där är irakier med 0,7 procent av befolkningen. Av de tio kommuner där SD gjorde sitt bästa valresultat har bara tre en andel utlandsfödda som ligger över rikssnittet.

Gemensamma nämnare för kommuner där partiet fick stort stöd är, förutom att de oftast ligger i Sydsverige, hög arbetslöshet och förhållandevis låg utbildningsnivå.

Det bästa sättet att hålla främlingsfientligheten i schack är alltså inte att söka fel i den så kallade integrationspolitiken eller diskutera kulturkonflikter, utan att bekämpa arbetslösheten generellt, arbeta för tillväxt i hela landet och lyfta fram invandringens fördelar för Sverige.

Det här budskapet börjar nu glädjande nog ta allt större plats i debatten. Jag hörde det senast under länsstyrelsens konferens på Mälardalens högskola i Eskilstuna i tisdags. Den brittiske debattören Philippe Legrain beskrev det växande välståndet i världen som en berättelse om driftiga människor som bygger sin framtid någon annanstans än där de är födda. Farbod Rezania från Svenskt Näringsliv visade sambandet mellan tillväxt och tillgång på arbetskraft med invandringen som central.

Det är också utmärkt att Eskilstunas blivande kommunstyrelseordförande Jimmy Jansson (S) ständigt talar om vilken kostnad han själv som infödd har varit för svenska staten, och jämför det med någon som har flyttat till vårt land i vuxen ålder. När vi talar om vad invandring betyder för Sverige ekonomiskt måste det här perspektivet finnas med.

Allt detta omvänder kanske få SD-väljare direkt. Men det sätter en ton i den offentliga diskussionen som förhindrar en glidning av politiken i en dansk riktning, där invandrare stigmatiseras, mångkultur ifrågasätts och landets gränser blir mer tillslutna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om