Redan 2004 kritiserades Röda korsets dåvarande styrelseordförande, Anders Milton, för att dels ta emot en för hög ersättning, dels inte lägga tillräckligt med tid på det välarvoderade uppdraget.
Men i våras började det storma på allvar i och kring organisationen. Genom en mycket kreativ fakturering hade kommunikationschefen Johan af Donner stulit flera miljoner från Röda korset. Svindleriet upptäcktes av medarbetare på huvudkontoret vilket ledde till en utredning, varefter af Donner uppmanades att säga upp sig samt polisanmäldes.
I magasinet Fokus senaste nummer berättas om en oerhört populär man som genom sin charm, intelligens och uppfinningsrikedom lyckats komma undan med oegentligheter, också hos tidigare arbetsgivare.
Af Donner ställs inför rätta i april och kommer med stor sannolikhet att dömas till stora skadestånd och fängelsestraff för grovt bedrägeri. Det är en sorglig historia som skadat Röda korsets anseende, men medieintresset och indignationen slutar inte där.
I skandalens kölvatten har organisationens nuvarande styrelseordförande, Bengt Westerberg, kritiserats för att ta emot ett orimligt högt arvode för sitt uppdrag, 68 500 kronor i månaden. Han har dessutom, precis som sin företrädare, ett antal andra avlönade uppdrag.
Men, för det första: Om Westerberg vill arbeta mer än 40 timmar i veckan är det hans ensak. Lyckas han leva upp till förväntningarna från samtliga arbetsgivare och om de olika uppdragen inte leder till lojalitetskonflikter, finns det ingen anledning att förfasa sig över mängden åtaganden.
För det andra: Vad är ett rimligt arvode? Hur ska en hjälporganisation agera som vill ha kompetenta och ambitiösa människor i ledningen? Ska de hoppas på att det finns duktiga, erfarna personer som av ren och skär godhet väljer att arbeta hårt för lite pengar? Rimligare är att betala en hygglig lön och ställa höga krav på motprestation.
För det tredje: Huruvida en organisation väljer att ha en betald eller obetald styrelseordförande är en fråga om var kostnaden läggs. Antingen utförs arbetet av en högprofilerad styrelseordförande, eller av någon annan i organisationen. Arbetsuppgifterna och kostnaden försvinner inte för att organisationen håller sig med en oavlönad styrelseordförande.
Strategierna för hjälp och bistånd till världens fattiga länder kantas av goda intentioner men träffar inte sällan fel. Om en duktig styrelseordförande kan bidra till att hjälpen når fram till rätt personer och på ett sätt som leder till långsiktig förbättring, är han eller hon väl värd en hög lön.