Elisabeth Svantesson från Örebro blev nästa person att försöka lyckas med ett av moderaternas stora bekymmer i regeringsarbetet, arbetsmarknadsdepartementet.
Men det fanns också sådant Fredrik Reinfeldt inte sade. Han undvek att säga att regimen i Syrien låg bakom angreppet med nervgaser i Damaskus. Allianspolitik blir ibland rätt märklig, även om den i just detta fall säkert låter bra i Kreml.
Gunilla Carlsson (M) förefaller vara på väg till någon annan svensk eller internationell befattning. Hon har tröttnat på statsrådsposten, men att statsministern skulle ha fockat henne är av allt att döma inte fallet.
Det upprepas och upprepas att hon skulle ha varit ett dåligt statsråd då det varit konflikter mellan henne och delar av ämbetsmannakåren. Dessa påståenden går ofta tillbaka på hur Ekoredaktionen på Sveriges Radio utnyttjade en konsultrapport, som var påfallande dåligt gjord och inte rimligen kunde användas som belägg för de påståenden Ekot efter förmåga försökte hamra in.
Däremot har den moderata ledningen verkligen sett arbetsmarknadsdepartementet som en allvarlig haveririsk, och det har slutat med byte av minister.
Det är inte i Arbetsförmedlingens nya uppgift med flyktingars introduktion, utan i åtgärderna för långtidsarbetslösa, som det varit bekymmer för regeringen på statsråds- och myndighetsnivå.
Det är rätt länge sedan det nya statsrådet Elisabeth Svantesson på 90-talet var känd som smått militant antiabortkampanjare i anslutning till Livets Ord. Hon hade lämnat båda delarna bakom sig innan hon valdes in i riksdagen.
Mer aktuellt, och lovvärt, är att hon tycks höra till de moderater som är bundsförvanter till FP och KD då det gäller ansvarsfull alkoholpolitik.
De andra tre regeringspartierna har samtliga bytt ut de svagare kort som kom med i regeringen Reinfeldt 2006. Alla statsråd som försvagat regeringen under senare tid är moderater.
I ett men bara ett fall har nu statsministern sett till att byta.