Den sittande koalitionen mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet var en bra lösning 2008 men en nödlösning likväl. C och FP har visserligen inte uttryckt det alldeles tydligt, men de ledande politikerna i partierna tycks se ett borgerligt styre som ett förstahandsalternativ efter valet. Samtidigt är det högst oklart om de fyra allianspartierna lyckas få egen majoritet.
Det är mot den bakgrunden man ska läsa förslagen till nästa års budget från majoriteten och de tre partier som tillsammans utgör den storleksmässigt främsta oppositionen – Moderaterna, Kristdemokraterna och Strängnäspartiet. Budgetförslagen är i praktiken utkast som får skrivas om rejält i höst.
Majoriteten gör inga satsningar och prioriteringar utan sprider miljonerna jämnt över verksamheten. M, KD och SP köper i sin tur majoritetens förslag rakt av. Eller inte riktigt, de gör det bara till 99,5 procent. Sju miljoner vill de omfördela vilket motsvarar ungefär en halv procent av den totala budgeten. Det är en kontrast mot det ofta höga tonläget i debatten. Framför allt är det anmärkningsvärt att en opposition som tidigare har hårt kritiserat den kraftiga sänkningen av elevpengen och lärartätheten i skolan vill göra så lite för att återställa den.
Så här ser det alltså ut. Även om det finns betydande åsiktsskillnader mellan partierna i Strängnäs i vissa frågor tycks det råda stor samsyn när det kommer till att fördela den gemensamma kakan. De två budgetförslagen kan även ses som tecken på stundande valrörelse. Partierna undviker tydliga prioriteringar för att inte stöta sig med någon. Politiken blir kraftlös.
De tre oppositionspartiernas budgetdokument upptar knappt två A4-sidor. M, KD och SP förklarar det med att de ”endast har haft ett begränsat stöd från förvaltningens ekonomiavdelning”. Det är mycket allvarligt. Alla partier bör ha fullgott stöd från kommunens tjänstemän för att utföra det uppdrag de har fått från väljarna. Ansvaret faller på kommunstyrelsens ordförande Jens Persson (C).