Samma vecka smällde en konstgödselbomb i Oslo, med flera dödsoffer och materiella skador för miljarder. Terroristen hade fått köpa sex ton av den farligaste kvaliteten, ren ammoniumnitrat, bara genom att arrendera ett småbruk och påstå att han tänkte börja odla något. Storting, regering och myndigheter i Norge tvingas i efterhand se hur regelverk och kontroller varit ödesdigert slappa.
Ändå var de förvarnade, till och med på hemmaplan. År 2007 sprängde ett mc-gäng en konstgödselbomb i Drammen. Skadorna blev stora. I minst 19 år har det varit uppenbart att denna sorts kvävegödsel är en stor säkerhetsrisk. 1992 och 1993 sprängde IRA två lastbilsbomber av detta slag i centrala London - fyra dödsoffer, många skadade, tiotals miljarder kronor i skador på hus. 1993 misslyckades av en tillfällighet en våldsorganisation från Mellanöstern att med en sådan bomb rasera World Trade Center i New York, som stod kvar till 2001.
1995 kom så den nära nog direkta förebilden för Oslodådet, en högerextrem liga begick massmord med en stor konstgödselbomb mot ett federalt kontorshus och daghem i Oklahoma.
Först nu är kraftfulla regelskärpningar på väg, för en rad kemikalier som kan missbrukas. Inte förrän efter tågbomberna i Madrid och London 2004-05 började EU-maskineriet sakta arbeta, och handlingsplaner skrevs. När den svenska kommissionären Cecilia Malmström tillträdde vintern 2010 fick hon ärva ärendet där det låg på sin långbänk.
Sedan i höstas är förslag framlagt, det är sedan dess under mangling mellan ministerråd och EU-parlament. Det kan nog bli klart till nyår. Oslobomben har ju skakat om alla.
Nya EU-regler kommer att begränsa försäljning och öka kontroll av en rad kemikalier, med en klart bättre säkerhetsnivå. Men är de hårda nog för ammoniumnitraten, en av världens främsta sprängämnesråvaror, som duger också till gödsel?
Så sent som 2010 infördes i Sverige och övriga EU en reglering av procenthalterna kväve, som håller de farliga gödselmedlen borta ur allmänna handeln och begränsar dem till halvtonsförpackningar från grossist till jordbrukare. Danmark, Tyskland och Irland har gått före med egna restriktioner.
En del grossister har vidtagit frivilliga åtgärder med utblandning, sänkt kvävehalt och vaksamhet på nya kunder. Mindre än en tiondel av kvävegödselförsäljningen till svenskt lantbruk är numera ren ammoniumnitrat. Men denna är kvar på marknaden, trots att flera alternativa gödselmedel finns.
Nuvarande procentregler från EU har minskat risken. De kan och bör dock skärpas. Det blir en del merarbete och merkostnader i jordbruket, men kraven på hopblandning av olika gödselmedel så att terrorism försvåras bör så snart som möjligt bli hårdare. Berörda företag bör inte vänta på att EU-maskineriet hinner i kapp, utan snarast göra vad de kan.
Faran har nu ökat. Förstörelsen i Oslo var ju så spektakulär. Den kan lätt inspirera fler extremister och andra kriminella.