Socialdemokraterna kan också lyfta fram punkter i rapporten, exempelvis rådets kritik av de differentierade avgifterna i a-kassan. Eller myndighetens underkännande av regeringens argument att sälja statliga bolag – det som handlar om amortering på statsskulden och rustning inför nästa kris.
Men så finns det resonemang i rapporten som ingen av sidorna går igång på. Och de är på sitt sätt de mest intressanta. Så är det med konsumtionsskatterna. Skattereformen 1990-91 införde en enhetlig momssats på 25 procent och fler varor än tidigare beskattades. Men snart började den principen överges. Regeringen Bildt sänkte turistmomsen, mest för att hålla Ny demokrati på gott humör. Ingvar Carlsson och hans finansminister Göran Persson halverade matmomsen och några år senare sänktes momsen på böcker och tidskrifter.
Alla dessa sänkningar gick på tvärs med tidigare vunna insikter om effektiva skattesystem. De antaganden som låg till grund för sänkningarna har också många gånger motbevisats. Sänkt matmoms motiverades med fördelningspolitik, stöd till de mindre bemedlade. Men senare studier har visat att omfördelningseffekten var mycket liten och att bidragshöjningar hade varit ett mer träffsäkert och samhällsekonomiskt effektivt sätt att åstadkomma detta.
Och nu planeras för sänkt restaurangmoms. Regeringen bedömer att det ger 3 500 nya jobb, till en direkt kostnad av 5,4 -miljarder kronor. Finanspolitiska rådet hänvisar till en statlig utredning som sänker denna siffra till 2 500 jobb. Men rådet är skeptiskt till antagandet helt och hållet, eftersom det förutsätter att minimilönerna hålls oförändrade vid stigande efterfrågan på restaurangpersonal. Om de lägsta restauranglönerna stiger, vilket forskarna tror, sker det enbart en omflyttning av jobb till restaurangsektorn från andra branscher och den totala sysselsättningen hålls oförändrad.
Det finns argument att beskatta viss konsumtion med lägre skatt, menar rådet. Men det ska vara varor och tjänster som är nära substitut till obeskattade aktiviteter som fritid, egenarbete och svartjobb. Sådana skattesänkningar kan öka mängden betalt arbete och sänka den totala arbetslösheten. Hushållsarbete vars pris blir lägre i och med Rut-avdraget är en sådan tjänst.
Men grundprincipen bör alltså vara en enhetlig konsumtionsskatt. Kunskapen om varors och tjänsters priskänslighet är överlag för liten för att man ska kunna konstruera ett effektivt system med differentierad moms. Olika momssatser ger också administrativa kostnader och problem med gränsdragningar.
Det konstaterar Finanspolitiska rådet men slutsatsen är inte ny. Den finns i flera utredningar och låg till grund för skattereformens enhetliga moms. Till den bör politikerna återvända.
Fotnot: Finanspolitiska rådet är en myndighet med uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.