Under hela denna tid arbetade Azef som agent för den ryska hemliga polisen. Han var den främste så kallade polisprovokatören men det fanns fler. Deras uppgift var att nästla sig in i terrorgrupper och organisera brott för att sedan lämna ut terroristerna till polisen. Som synes spårade det gärna ur och det har många gånger varit svårt även för eftervärlden att reda ut vem som egentligen infiltrerade vem, vem som visste vad och vilka drivkrafter och intressen som låg bakom.
Det är i den här riktningen mina tankar går efter måndagens terrordåd i Moskvas tunnelbana. Misstankarna riktas av naturliga skäl mot norra Kaukasus som är ett centrum för politiskt våld och opposition mot centralmakten, men stannar inte där. De ryska myndigheterna har genom åren mörklagt så mycket och levererat så många lögner och halvsanningar om det som har att göra med Kaukasus att konspirationsteoriernas attraktionskraft är stark.
Ta bara sprängningarna av bostadshusen i Moskva, Volgodonsk och Bujnaksk den 4, 9, 13 och 16 september 1999. Dessa dåd har av ryska myndigheter tillskrivits tjetjenska terrorister. Ett antal personer har pekats ut som skyldiga. Flera av dem har dödats av ryska styrkor i Kaukasus medan andra har gripits och dömts till fängelse, varav en del i hemliga rättegångar.
Ytterligare en bomb upptäcktes dock av polisen i Rjazan den 23 september 1999 och visade sig vara planterad av säkerhetstjänsten FSB som hävdade att det hela var en övning för att testa polisens vaksamhet. Frågan om varför FSB lade dit en riktig sprängladdning, apterad och klar, i stället för en attrapp har dock inte fått ett tillfredsställande svar och försök till en oberoende parlamentarisk utredning av händelsen har saboterats.
Ingen grupp tog heller på sig ansvaret för hussprängningarna som ändå blev det starkaste argumentet för Ryssland att för andra gången invadera det då de facto självständiga Tjetjenien, ett krig som banade väg för Vladimir Putins presidentskap.
Måndagens bomber i Moskva kan alltså tolkas på lite olika sätt. Ett är att den ryska centralmakten helt enkelt saknar kontroll över säkerhetsläget i landet. Tjetjenien styrs med järnhand av en Moskvalojal gangster samtidigt som det blir allt tydligare att den ryska regeringen är på väg att tappa kontrollen över situationen i grannrepubliken Ingusjien.
Men terrordådet kan även vara ett led i ett högt politiskt spel där krafter inom säkerhetsapparaten vill kliva fram. Bomber i Moskvas tunnelbana ger ökat manöverutrymme till de kretsar som backar upp premiärminister Putin och förbereder hans återkomst som president.
Sanningen kan också ligga mittemellan. Det finns människor i Ryssland som vill och kan spränga bomber i Moskva av ideologiska skäl och det finns statstjänstemän med uppgift att vaka över medborgarnas säkerhet som har ett intresse av att ibland se mellan fingrarna – precis som för hundra år sedan.