Observationen är inte ny. Många företag inte minst här i norra Sörmland har dessa erfarenheter. Det nya är att beskrivningen ges en central plats i budgetpropositionen och länkas därmed samman med regeringsförklaringens ord om de öppna gränsernas fördelar för Sverige.
De som befarade att det åttonde riksdagspartiet skulle leda den politiska debatten om invandring in i mörkret har alltså hittills haft fel. Regeringen har tvärtom fått en injektion liberalism. Och på pluskontot finns inte bara dessa bekännelser till öppenheten och mångkulturen. Integrationsministerns placering på arbetsmarknadsdepartementet signalerar en avmystifiering av integrationen som politikområde. Det handlar helt enkelt om jobb, om hur fler utlandsfödda ska få dem.
Just så bör frågan formuleras, utan problemstämpling av folkgrupper, utan dunkla resonemang om förmedling av normer och värderingar, utan krav på underkastelse under majoritetskulturen. Jobb först, resten löser sig.
När frågan förs ner på lokal nivå blir det än tydligare att det här förhållningssättet är det rimliga. Integrationspolitik är inte tjat om att denna politik har misslyckats och diskussion om burkor – det som brukar kallas att våga ta debatten – utan idogt arbete i det fördolda med att få offentliga verksamheter att fungera bättre, att på ett smidigare sätt slussa människor genom det statliga och kommunala maskineriet och ut på arbetsmarknaden.
Den här frågan kommer att diskuteras under ett seminarium i dag på företaget Granlund Tools i Eskilstuna. Rubriken är ”Rätt person på rätt plats”, kommunen arrangerar och undertecknad är moderator. Det handlar inte specifikt om de utlandsföddas sysselsättning men väl om hur samarbete mellan det lokala näringslivet och det offentliga – kring utbildning, arbetspraktik, information om arbetsmarknadens behov – ska ge bättre matchning av människor och jobb.
Från företagens utgångspunkt är det fråga om att få tag på rätt personal. För Eskilstuna och Sverige är det tillväxt- och integrationspolitik.