Rodney Crowell skruvar upp arbetstempot och sänker pulsen i sångerna en smula.
För både och säger jag ett stort tack.
Jag tror att den gemensamma skivan med Emmylou Harris, som kom för ett år sedan, och turnén som följde strax därpå, gjorde Crowell väldigt gott.
Här står han i dag och bjuder på strålande sånger som den lågmälda "I wouldn’t be me without you" och "The Flyboy and The Kid".
Visst ekar det lite grand från det fullkomligt fullkomliga albumet "Fate’s right hand" från 2005, och även om nu Rodney Crowell inte riktigt når de sfärerna så är det så fullgott nog som det är.
I stort sett hela avslutningen är skimrande. Crowell sätter punkt med en sång som heter "Oh what a beautiful world" och som är tillägnad minnet av John Denver.
Så snyggt.
Torsten Braf