Svensk-kanadensiska Thus Owls gör det väldigt svårt för sig på sin tredje platta, detta genom att inleda med albumets överlägset bästa spår "As long as we try a little".
Sångerskan Erika Angell sjunger ljuvligt och följsamt med en röst som för tankarna till en ung Kate Bush. Sången löper som en vacker landsväg i ett grönskande högland för att strax innan slutet passera genom ett åskväder innan solen åter tittat fram genom molnen.
Men sedan blir det sämre väder igen. Duon ger sig in i ett murrigt, post-punk landskap där dova pukor och stela orglar kantar vägen. Tack och lov bättrar det sig på skivans två sista spår. "Could I but dream that dream once more" låter lika tidlöst som "Tarnation" och "Thief" kunde vara hämtad från vilket Madrugada-album som helst.
Torbjörn Camnérus