De olika bebyggelseområdena i planförslaget: 1 Västra centrumkvarteret, 2 Gruppboende Vretahagsvägen, 3 Östra centrumkvarteret, 4 Punkthusen, 5 Småhusområdet, 6 Borgvägen
Sammanlagt runt 270 nya bostäder i form av radhus, parhus, villor och lägenheter i flera våningsplan, med trygghetsboende och lokaler för olika slags verksamhet. Samt ett gruppboende och gemensamhetsytor. Det är vad som planeras när de centrala delarna av Skogstorp ska få ett nytt utseende.
För att informera om planerna och ge Skogstorpsborna möjlighet att ställa frågor bjöd Eskilstuna kommun in till samrådsmöte i form av öppet hus på Skogstorpsskolan den 15 januari i år. Såväl mötesformen som planens innehåll upprörde känslor hos deltagarna som hoppats på ett tillfälle att i grupp ställa kommunen och markägarna till svars.
– Det är så dåligt att de ansvariga kan komma sen och säga att 'ni har ju fått säga ert'. Det här är en sån otillgänglig process, alla har inte förmågan att kunna läsa den här typen av ritningar och handlingar, och tycker det är svårt att leta sig fram till information på nätet. Vi hade behövt få ställa frågor och fått gemensamma svar i dag, sa en av många personer som gick hem utan att han känt sig lyssnade på.
Många undrade också varför företaget som äger marken där Gula kiosken står inte fanns med på mötet.
"Skogstorp växer och det här är ett skyltfönster för hela området. Det måste kännas lite risigt att se det här när man ska åka på husvisning", sa Evastina Hagen och Kent Lönn till tidningen i december.
Markägaren är Uppsala Akademiförvaltning, med sammanlagt cirka 30 hektar i Skogstorp. Inklusive det 13 hektar stora området väster om Skogstorpsskolan som på senare år förvandlats till bostadsområde och som också ska rymma ett nytt kommunaldrivet äldreboende.
Curt Malmenstedt är företagets mark- och exploateringschef. Han berättar att företaget faktiskt hade representanter på mötet som hann svara på väldigt många frågor och ta emot både positiva och negativa synpunkter.
– Mötet var en del i den kommunala planprocessen, så mötesformen var deras beslut. Men vi tycker att det blev givande med ett öppet hus-format, det är ganska vanligt numera. Många får komma till tals, vilket kan vara svårare på ett stormöte där ofta några sköter pratet medan andra sitter passiva och inte vågar ställa frågor.
Några nya möten är inte inbokade utan tanken är att synpunkter ska vara infångade nu. Curt Malmenstedt hoppas att alla som har tankar kring byggplanerna också ser till att framföra dem skriftligt medan tid finns.
– Det är viktigt att allt lämnas in, att människor skriver ner och skickar in sina åsikter. Det finns mycket kunskap därute, grannar och berörda utgör en väldigt viktig del i planeringen av nya bostadsområden. Vi vill ju förbättra planen!
Curt Malmenstedt, mark- och exploateringschef på Uppsala Akademiförvaltning, hoppas att alla som har tankar kring byggplanerna i Skogstorp också ser till att framföra dem skriftligt medan tid finns. "Det finns mycket kunskap därute, grannar och berörda utgör en väldigt viktig del i planeringen av nya bostadsområden. Vi vill ju förbättra planen!"
Kommunen går sen igenom alla yttranden, sammanställer och besvarar frågor. Och därefter drar man slutsatser och gör eventuella justeringar.
– Det är visserligen ingen idé att göra en plan helt i strid med markägarens vilja, men vi för en dialog och underordnar oss sen kommunens beslut.
Men kan du förstå Skogstorpsbornas ilska över att ni vill bygga höga flerfamiljshus i villaidyllen?
– Både vi och kommunen som ju också är markägare här har tankar på flerfamiljshus. Alla förändringar väcker känslor och reaktioner, det är naturligt. Men vår tanke är att det skapats behov under åren Skogstorp vuxit och det fortfarande nästan enbart finns villabebyggelse. Det behövs seniorbostäder och "skilsmässobostäder" om jag får uttrycka mig rått.
Curt Malmenstedt förtydligar med ett skratt att det senare inte är något behov som undersökts specifikt i Skogstorp. Han beskriver att båda parter vid separationer ofta vill bo kvar på orten för att inte behöva rycka upp barnen från skolan och för att undvika krånglig logistik.
Och så finns nog en generell marknad för naturnära lägenhetsboenden, tror han.
– Men, marknaden får avgöra om vi tänkt rätt eller inte. Finns inte behovet när det blir dags byggs det inte. Konjunkturer och samhällsekonomi påverkar.
Och det beslutet ligger några år framåt i tiden. Efter möjliga omarbetningar av planen ställs den ut i en ny omgång, och stöter den inte på hård patrull då antas den av kommunens samhällsbyggnadsnämnd. Eventuella överklaganden försenar allt ytterligare något år, men Curt Malmenstedt räknar med att gator och vägar i området kan börja byggas ut om åtminstone två år, husbyggen kan vara igång om i bästa fall tre.
Uppsala Akademiförvaltning har inget privat vinstintresse utan all avkastning som genereras går till stipendier och forskningsstödjande åtgärder av olika slag.
Uppsala Akademiförvaltning, som förvärvade marken i Skogstorp för tio år sedan, har inget privat vinstintresse i projektet. Företaget förvaltar kapital, mark, fastigheter och skog som ofta donerats, och all avkastning går vidare till stöd för forskningen vid Uppsala universitet.
Det betyder alltså att all vinst som genereras av Skogstorpsbyggnationerna gå till forskning?
– Ja, vårt överskott går inte till några aktieägare utan rakt in i forskningen.
– Mycket av den mark vi äger är donerad. Den i Skogstorp är formellt köpt, delvis i en bytesaffär.
Skogstorpsborna ska inte behöva se den gamla risiga Gula kiosken länge till. Enligt Curt Malmenstedt på Uppsala Akademiförvaltning jämnas den med marken under våren. Han passar också på att lugna kring Rosenforsparken: "Kommunen har köpt parken av oss och det finns inga byggplaner där, snarare ska den bevaras och utveckla. Det vore roligt om de återställer lite av den unika parkens ursprung."
Och Gula Kiosken, när kan den rivas?
– Snart, lovar Curt Malmenstedt.
– I vår. Det ska bli skönt att få det löst.
Den tredje markägaren i aktuella planprocessen är Borgen Skogstorp AB, som förvärvat den tidigare möteslokalen och fritidsgården.