Abedina Malovic är en av de folkhögskolestudenter som kommit till Sköldinge skola för att föreläsa. Skolan i Bosnien är ämnet hon valt. Lätt att relatera till, men med stora kontraster jämfört med den svenska landsbygden.
— Vår skola brann ner under kriget, men nu har den byggts upp, även om den var bättre förr. Det dog 11 000 människor från min hemstad under kriget, berättar Abedina som kommer från Srebrenica, den enklav som antagligen är mest känd för den massaker på cirka 8 000 människor som skedde där under inbördeskriget på 1990-talet.
Det blir frågor om skolgången, varför Abedina bara fick gå fyra år i skolan och varför hon och hennes familj kom till Sverige.
— För att det var krig och vårt hus brann ner. Vi hade ingenstans att ta vägen och var tvungna att fly, säger hon.
Ola Eklund är en av Sköldingeeleverna som suttit och lyssnat på folkhögskolestudenternas berättelser.
— Det är kul att få veta hur det kan vara i andra länder och de verkar ha lagt ner mycket tid på sina redovisningar. Nu vet jag att det inte är lika bra i vissa andra länder som det är i Sverige, säger han.
Elisabeth Ask är lärare på Åsa folkhögskola och den som tagit initiativet till hennes studenters föreläsningar.
— Det är första gången vi gör något sådant här. De invandrare som studerar hos oss har så mycket livserfarenhet att de snart växer utanför klassrummet. Samhället behöver dem och de behöver komma ut i samhället, säger hon.
— Samtidigt gör det här att Sköldingeeleverna vidgar sina vyer när de får höra om hur det kan vara i andra länder, fortsätter Ask.