– Min bild är att man inom skogsbruket efter 2014 har upprättat egna riktlinjer för hur man ska agera. Till exempel att man inte ska köra med skogsmaskiner på riktigt torra platser. Man ska också alltid vara två personer för att kunna hålla koll på om det händer något, säger Magnus Kindbom, skogsdirektör, LRF.
Främst under juli 2018 drabbades Gävleborgs län, Jämtlands län och Dalarnas län av stora skogsbränder och drygt 25 000 hektar skog brann ner. Det är en yta som motsvarar drygt 35 700 fotbollsplaner.
Sammanlagt rörde det sig om drygt 50 skogsbränder i de olika länen, samtidigt. Förra sommaren ställdes därför flera arbeten i skogen in för att minska risken för fler skogsbränder.
– Det andra som har hänt från samhällets sida är att man tydligare har säkrat upp med helikoptrar i beredskap och med flyg som övervakar. Där ser vi att det finns en större beredskap nu än vad det gjorde 2018.
Samarbeten mellan räddningstjänst och lantbrukare har också i vissa län blivit tydligare. Efter skogsbranden i Västmanland, 2014, som bröt ut på ett kalhygge i nordöstra delen av Surahammars kommun, har man också tagit lärdom. Sammanlagt brann det då på drygt 13 800 hektar och branden betecknades då som den största i Sverige sedan 1950-talet.
Skadekostnaderna uppgick till drygt 400 miljoner kronor och för samhället blev kostnaderna drygt en miljard.
– Jag skulle säga att man är mycket mer beredd nu. Man har lärt sig, säger Magnus Kindbom.
Fortfarande inväntar man dock på beslut från regeringen.
– Vi väntar på konkreta förslag från regeringen. Det handlar bland annat om organiseringen av ansvaret. Till exempel uppstår det fortfarande oklarheter när det brinner över flera länsgränser och frågor om vilken länsstyrelse som har ansvar finns kvar, säger Magnus Kindbom.
Magnus Kindbom vill samtidigt poängtera vad som är de vanligaste orsakerna till skogsbränderna.
– De allra vanligaste anledningar till antändning är när vi som privatpersoner grillar, eller slänger fimpar eller avsiktligt tänder på. Där har människor kanske inte lärt sig lika mycket, säger han.
Sveaskog förvaltnings AB äger efter Holmen, mest skog i Sörmlands län, och på Sveaskog känner man sig relativt förberedda om det skulle inträffa större skogsbränder i länet.
– Numera har vi ständig koll på så fort det är en brandrisk på över fyra på den sexgradiga skalan tar vi till extra åtgärder, till exempel i samband med maskinarbeten. Vi har också en tajt dialog med räddningstjänsten och har stor beredskap för att vara där och eftersläcka, säger Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog.
Vad tar ni med er från tidigare bränder?
– Vi har nästan alltid levt med skogsbränder på somrarna i Sverige, men det har uppmärksammats mer under de senaste åren i media. Jag skulle säga att vi i grunden har en bra beredskap om det skulle bli större bränder, säger Gisela Björse.
Mer konkret kan det innebära att ha en tajt dialog med de som är ute och arbetar i skogen.
– Vi har hela tiden en dialog med de som är ute och arbetar för att vi inte bara ska bedöma läget utifrån de uppgifter vi har fått till kontoret. Är det minsta brandfarligt så anpassar vi antingen så att vi inte kör och arbetar just där, eller så har vi extra brandvakter på plats och extra brandutrustning med oss, säger Gisela Björse.